Bilden visar de grönytor och träd som finns inom planområdet, samt hur detaljplanen tar hänsyn till de olika träden.Natur
Grönområden
Sjukhusområdet har genomgått större förändringar sedan senaste trädinventeringen utfördes år 2014, varpå arbete med en uppdaterad inventering pågår för de större träden inom planområdet. Platsbesök med arborist konstaterar att skicket för många av de större träden successivt har försämrats. Detta främst på grund av att träden har fått allt mindre utrymme för sina rötter. Utifrån arboristens utlåtande har ett antal träd bedömts vara så pass bevarandevärda att de bör förläggas med skyddsbestämmelser. Detaljplanen reglerar därför fällningsförbud och krav om marklov för fem träd. Utmed Landshövdingevägen har ett område där det står tre ekar förlagts med prickmark samt får ej hårdgöras. Detta med syfte att skapa bättre förutsättningar för ekarnas fortlevnad.
En del träd kan komma att påverkas av skuggning och ökade vindar till följd av ny högre bebyggelse. Ny bebyggelse längs med Södra vägen kan ianspråkta delar av befintliga innergårdar, vilket innebär att en del vegetation och grönyta kan försvinna. Högre byggnadshöjder längs med Södra vägen skapar även mörkare innergårdar, något som påverkar ljusinsläpp för den grönska som finns på gårdarna.
Den biotopskyddade trädraden som står på allmän platsmark utmed Södra vägen bedöms ha stora delar av sin befintliga rotvolym inom befintlig grönyta som idag är en del av kvartersmarken. För att rötterna inte ska skadas vid kommande byggnation planläggs en cirka 6 meter bred remsa kvartersmark med prickmark samt krav om genomsläpplighet. På så sätt säkerställs att träden har tillräckligt med utrymme för sina rötter, samt att de ges tillgång till markvatten, näring och möjlighet till gasutbyte. Marken får heller inte schaktas, då det kan skada rötterna. Stråket kan på så sätt fungera som ett grönt stråk som stärker kopplingen mellan de två grönområdena Lindhagaparken och Rönneåstråket.
Miljö
Miljöbedömning och ställningstagande
En undersökning är ett första steg i miljöbedömningen som ska avgöra om detaljplanens genomförande innebär en betydande miljöpåverkan. I undersökningen görs bedömningen att föreslagen utveckling ligger i linje med de nationella, regionala, och kommunala miljömål som berörs. Planförslaget nyttjar redan exploaterad mark genom förtätning, vilket är positivt ur ett markresursperspektiv. Det skapar även goda förutsättningar att nyttja redan befintlig infrastruktur. Det finns dock några aspekter som bedöms kunna få en negativ påverkan.
Utvecklingen riskerar att medföra ökade bullernivåer i närområdet, något som kan påverka målet om en god bebyggd miljö. Genomförd bullerutredning har visat att bullernivåerna påverkas, men inte i sådan omfattning att bullerriktvärdena överskrids till följd av detaljplanen.
Delar av sjukhusområdet föreslås rivas och ersättas med ny bebyggelse som är bättre anpassad efter vårdens behov, vilket kan göra att läsbarheten kring sjukhuset historia och utveckling påverkas negativt. Planförslaget kan därför komma att innebära negativa konsekvenser för sjukhusområdets kulturvärden.
Ny högre bebyggelse kan påverka stadsbilden i Ängelholm. Planområdet ligger dock utanför stadskärnan och bedöms därför kunna tåla en högre exploatering.
Utifrån ovan sammanfattning av undersökningen görs bedömningen att detaljplanens genomförande inte antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i Plan- och bygglagen 4 kap 34 § eller i Miljöbalken 6 kap 11 §. En miljökonsekvensbeskrivning har därför inte upprättats.
Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan
Det särskilda beslutet om betydande miljöpåverkan tas i samband med beslut om samråd.
Strandskydd
Då ny detaljplan medför att strandskyddet återinträder föreslås det upphävas för berört område, vilket görs genom en administrativ planbestämmelse på plankartan. Det särskilda skäl som åberopas är upphävande nr 1, ”området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”. Intresset av att ta området i anspråk enligt planförslaget bedöms även väga tyngre än strandskyddsintresset. Upphävandet av strandskyddet bedöms inte innebära några konsekvenser då området redan är bebyggt idag.
Dagvatten
Planområdet är redan bebyggt. Planförslaget bedöms inte innebära någon större skillnad på andelen hårdgjord yta jämfört med idag, varpå markens infiltration av dagvatten blir oförändrad. Dagvattnet kan fortsatt vara anslutet till fastighetens interna dagvattensystem, samt till kommunens ledningsnät.
Miljökvalitetsnormer
Luft
En utbyggnad enligt detaljplanen uppskattas medföra en ökad alstring av trafik, vilket kan påverka luftkvaliteten. Trafikökningen bedöms dock inte vara så pass stor att miljökvalitetsnormerna skulle riskera att överskridas.
Vatten
Planområdet är delvis anslutet till det kommunala dagvattnet, och har delvis eget nät. Området har därför egna dagvattenutlopp till Rönne å. Dagvattnet från området kommer fortsättningsvis ledas till Rönne å och då det inte anses vara något förorenat vatten kommer det inte påverka recipienten. Föroreningshalten från ny bebyggelse bedöms vara densamma som idag och andelen hårdgjorda ytor förväntas vara relativt oförändrad. Därmed innebär detaljplanen ingen förändring av risk för påverkan. Ingen rening av dagvatten bedöms vara nödvändig och planförslaget bedöms inte innebära någon påverkan på Rönne å. Spillvatten från planområdet kommer att anslutas till det kommunala spillvattennätet vilket innebär att påverkan på grund- eller ytvatten av spillvatten lokalt blir obefintlig. Planområdet kan även anslutas till det kommunala dricksvattennätet vilket innebär att uttag av grundvatten inte kommer att ske. Därmed blir det ingen påverkan på grundvattenkvantiteten. Sammantaget bedöms inte planförslagets genomförande medföra sådan påverkan på grundvattnet att miljökvalitetsnormerna inte kan hållas.
Gestaltning
I samband med detaljplanen har ett gestaltningsprogram tagits fram. Gestaltningsprogrammet ska beaktas i planförslagets utformning, men även ligga till grund för gestaltningsfrågor i bygglovsskedet. Programmet tydliggör de bärande idéerna för Hälsostadens utveckling och ska konceptuellt och konkret stödja gestaltningen genom hela processen från detaljplan till förvaltning. Gestaltningsprogrammet har resulterat i fyra övergripande gestaltningsprinciper:
Ängelholms identitet - gestaltningen ska ta hänsyn till platsens unika kvaliteter och stadens förutsättningar som blå och gröna stråk, arkitekturen och strukturen på sjukhusområdet och sjukhuset i staden.
Tre skalnivåer - landmärkesskala, kvarterskala, och gatuskala. Utformningen behöver beakta hur byggnaderna ter sig på långt håll, hur den upplevs från en plats i närheten, och hur den upplevs nära i den mänskliga skalan.
Hälsofrämjande miljöer - gestaltningen ska bidra till att utforma rofyllda miljöer som stimulerar både patienters tillfrisknande och personalens arbetslust.
Klimat- och resurseffektivitet - låga utsläpp av växthusgaser under såväl byggnation som framtida drift och effektivt utnyttjande av resurser ska vara med och styra gestaltningens alla vägval.
Volymer
För att skapa flexibla och välfungerande vårdlokaler som kan möjliggöra teknikintensiv vård krävs ofta större ytor och högre våningshöjder. Detta innebär att modern sjukhusbebyggelse har en hel del behov och krav som gör att den behöver vara storskalig. Genom att jobba med volymbearbetning och fasadgestaltning kan byggnadernas upplevda storlek minskas.
Sjukhusområdet består i dag av byggnader från olika epoker och karakteriseras av stor variation. På en övergripande nivå ska sjukhuset uppfattas som ett sammanhängande område men samtidigt rumsligt väl integrerad med sin omgivning. Nya byggnader ska ges tydliga individuella drag som främjar orientering och igenkännande samt ger sjukhusområdet en mänsklig skala. Entréer bör utformas så att de blir synliga på långt avstånd och de får gärna skjuta ut från fasaden och ha stora glaspartier och inslag av grönska. Fasaderna ska uttrycka en modern stadsmässighet. Materialen planeras ha en viss tyngd och relatera till området i övrigt.
En mänsklig skala uppnås genom uppdelning av stora volymer och fasadytor. Effekten är att man, från marknivån, i första hand relaterar till byggnadernas bottenplan och de lägre volymerna. Transparenta glaspartier skapar kontakt mellan inne och ute, samt bidrar till orienterbarhet och trygghet. Övriga material ska vara varma och välkommande. I entréplan ska det skapas ett varierat funktionellt innehåll med en mix av sjukhusets entréfunktioner, publika verksamheter och mötesplatser. Kopplingar och samband mellan byggnaderna är avgörande för sjukhusets funktion. För att anpassa kopplingarna till stadsmiljön är det viktigt att de underordnar sig kvartersstrukturen. De ska vara lätta i sitt uttryck och kan med fördel utformas som bärare av grönska och/eller offentlig konst. Det finns även en ambition att använda vegetation för att ta ner skalan från de storskaliga sjukhusbyggnaderna till en mer småskalig och mänsklig miljö.
För att säkerställa att det blir någon form av volymindelning utmed Landshövdingevägen regleras att ny bebyggelse ska vara indelat i minst tre olika höjdnivåer.
Stadsbild
Befintlig bebyggelse som planeras att ersättas längs med Södra vägen och utmed Landshövdingevägen är cirka 14-16 meter höga, uppförda på 1870-, 1950- ,och 1960-talet. Ny bebyggelse planeras huvudsakligen uppföras i 3-9 våningar, med höjder i spannet mellan 20 och 38 meter. Sjukhusområdet kommer således att bli högre och tätare, samt få ett mer urbant uttryck. Konsekvensen av detta blir att sjukhusområdet blir mer framträdande i Ängelholms stadsbild.
Konsekvensen för stadsbilden kan upplevas som både positivt och negativ beroende på om målet är att Ängelholms centrum fortsatt ska upplevas som den lilla, nära orten med småskalig karaktär, eller om önskan är att vidareutveckla orten mot en mer modern karaktär. Upplevelsen beror även på hur åtgärderna genomförs.
Gestaltningsprogrammet beskriver att intentionen är att högre byggnadsvolymer ska fungera som orienteringspunkt i staden och bidra positivt till sjukhusets profil. Byggnaderna ska upplevas som ett samlat, estetiskt tilltalande landmärke från långt håll. De byggnader som reser sig över den omgivande staden bör få lätta uttryck inspirerade av omgivningens ljus och luft. Fasaderna kan vara mer abstrakta och skallösa.
Illustrationerna visar två olika exempel på hur området kan gestaltas.Skuggstudie
Planförslagets påverkan på sol- och skuggförhållanden har översiktligt studerats. Studien visar hur skuggan förflyttar sig under dagen kring vårdagsjämning den 20 mars. Då vår- och höstdagjämning i stort sett är likvärdiga avseende skuggbildning redovisas enbart vårdagjämning. Att redovisa skuggning vid vår/höstdagjämning är enligt praxis och ligger vanligen till grund för bedömning.
I bilden nedan redovisas skuggstudien för två utbyggnadsscenarier. I båda scenarierna är det i huvudsak skuggan på morgon och förmiddag som påverkar intilliggande fastigheter. I utbyggnadsscenario 2, där den nya byggnaden vid Landshövdingevägen (byggnad 15) är högre blir påverkan marginellt större.
Inom planområdet ökar skuggningen på Hälsotorget under eftermiddagen för båda scenarierna, även den nya innergården får en ökad skuggning under dygnets alla timmar. Den befintliga innergården som idag skuggas av byggnad 03 och 04 får däremot större ljusinsläpp under förmiddagen. I utbyggnadsscenario 1 kommer denna yta dock skuggas mer under eftermiddagen, på grund av den högre byggnadskroppen som vetter ut mot entréytan.
Illustrationerna visar hur skuggan förflyttar sig över dygnet. Illustrationerna är endast exempel på hur området kan utformas.
Bilderna visar ekvivalent ljudnivå vid fasad för 3 olika scenarion, dagsläge, prognosår 2040 utan tillskott från föreslagen utbyggnad, samt prognosår 2024 med tillskott från föreslagen utbyggnad.Hälsa och säkerhet
Beräkning av buller
En utbyggnad av sjukhusområdet kommer att medföra ökad trafikalstring på omkringliggande vägnät, som i sin tur kan leda till ökade bullernivåer. En bullerutredning har därför tagits fram i samband med detaljplanen. Utredningen har studerat två framtida scenarion med prognosår 2040, ett med en generell trafikökning utifrån andra planerade utbyggnader i närområdet, samt ett där trafiken från en utbyggnad av sjukhusområdet även adderas.
Beräkningar för framtida trafik, utan tillskott från utbyggnaden av sjukhusområdet, visar att den ekvivalenta ljudnivån ökar med cirka 1-2 dBA vid fasad för bostäderna. Detta då trafiken på vägarna beräknas öka på grund av övrig stadsutveckling. Samtliga bostäder uppfyller riktvärdet för äldre befintlig miljö (Leq ≤ 65 dBA). Utbyggnaden av sjukhusområdet innebär att trafiken ökar ytterligare på gatunätet. Detta medför att den ekvivalenta ljudnivån ökar med cirka 1 dBA för vissa bostäder jämfört med framtida trafik utan tillskott från utbyggnaden av sjukhusområdet. Riktvärdet för äldre befintlig miljö uppfylls dock fortfarande för samtliga bostäder.
Riktvärdet för nyare befintlig miljö (Leq ≤ 55 dBA) överskrids idag för en byggnad inom Lasarettet 2. På grund av den generella trafikökningen, både på vägnätet och på järnvägen, beräknas istället tre byggnader överskrida riktvärdet för nyare befintlig miljö. Utbyggnaden av sjukhusområdet ger ett marginellt tillskott. Då överskridande av riktvärdet inte föranleds av sjukhusområdets framtida utveckling är detta inte en fråga för detaljplanen.
Sammantaget bedöms detaljplanen inte innebära sådan påverkan på bullerförhållandena för omkringliggande bebyggelse att riktvärdena skulle överskridas.
Bilderna visar maximalt vattendjup och flödesvägar runt befintliga byggnader som föreslås ersättas.Översvämning
Skyfall
Det är viktigt att ny bebyggelse inom detaljplanen utformas för att undvika skador och tillgänglighetsproblem vid beräknade maximala vattennivåer, särskilt då detaljplanen omfattar samhällsviktig verksamhet. En skyfallsmodell har därför tagits fram i syfte att studera påverkan på nya byggrätter och dess tillgänglighet, samt ge rekommendationer avseende utformning av ny bebyggelse. Beräkningarna utfördes för ett regn med 100 årsåterkomsttid och klimatfaktor 1,3.
Planområdet riskerar redan idag att vatten kan bli stående vid befintlig bebyggelse. En konsekvens av detaljplanen är att om större del av innegårdarna ianspråktas för ny bebyggelse kan vattennivån öka ytterligare. Vattendjupet beräknas idag uppgå till maximalt 0,7 meter för den norra innergården och 1 meter för den södra. Beräkningar visar att vattennivån på den norra innergården ökar med cirka 0,3 meter om halva innergården bebyggs. För södra innergården är motsvarande ökning maximalt 0,1 meter. Dessa ökningar kan användas som säkerhetsmarginaler. Då dessa områden är översvämningskänsliga rekommenderas att ny bebyggelse anpassas upp till nivåer motsvarande maximala vattennivåer plus säkerhetsmarginal. Anpassning upp till föreslagna nivåer bör göras genom att:
Bygga med täta och vattentåliga konstruktioner.
Undvika konstruktioner som kan utgöra ytliga inströmningsvägar som ej går att stänga vattentät (exempelvis ventilation).
För att säkerställa att planerad ny bebyggelse inte kommer till skada vid skyfall regleras att fasad mot innergård på ny bebyggelse ska utformas med vattentät konstruktion upp till 1 meter.
I övrigt bedömer utredningen inte att det finns några fler riskområden i samband med planerad ny bebyggelse. Det bedöms heller inte bli någon större påverkan på tillgängligheten till nya byggrätter, då det är små flöden och begränsade områden med betydande vattendjup i närheten av dessa byggrätter. Om befintliga marknivåer förändras i förhållande till det som är antagits i utredningen bör dock beräkningarna uppdateras för att säkerställa att skada och tillgänglighetsproblem inte riskerar uppstå.
Skred och ras
Området är idag bebyggt med liknande verksamheter och byggnader som planeras på platsen, varpå risken för skred och ras bedöms som liten. I planområdets nordöstra del möjliggörs en rivning av en byggnad, samt anläggande av ett underjordiskt parkeringsgarage. Då detta innebär en förändring av användningen och ligger inom aktsamhetsområde för risker kopplat till skred har en översiktlig utredning tagit fram. Syftet med utredningen är att utifrån tidigare utförda utredningar och undersökningar bedöma om problematik föreligger för det planerade garaget.
Utredningen konstaterar att slänten idag har en säkerhetsfaktor som ligger precis på gränsen för vad som är acceptabelt. Om tillkommande total last från den nya konstruktionen, inklusive fordon, inte överstiger dagens belastning bedöms inga åtgärder behöva utföras avseende sättning och totalstabilitet. För att säkerställa att lasten inte är större än i dagsläget måste nya stabilitetsberäkningar, med korrekta lastförutsättningar, tas fram i detaljprojekteringen. Om tillkommande laster är större än tidigare belastning kan grundläggning med pålar bli aktuellt.
Flygfotot visar sjukhusområdet år 1959. Orangemarkerade byggnader är idag rivna och rödmarkerade byggnader föreslås rivas. Kulturmiljö
Då stora delar av sjukhusområdet på sikt föreslås rivas enligt planförslaget har en kulturmiljöutredning med konsekvensbedömning tagits fram. Att riva föreslagen bebyggelse skulle innebära att samtliga byggnader inom planområdet uppförda under perioden 1870-1960-tal och dess kulturhistoriska värden försvinner. Utanför planområdet finns Lindhagabyggnaden uppförd 1925 kvar. Av byggnaderna som planeras att rivas ingår också de enda två byggnaderna från sjukhusets tidigaste fas som startade redan mellan 1870 och 1900. Dessa byggnader, byggnad 03 och 04, bedöms trots om- och tillbyggnader som särskilt värdefulla. Byggnad 04 utgjorde också sjukhusområdets första huvudbyggnad.
Utredningen bedömer att konsekvensen av detta blir att läsbarheten kring sjukhuset historia och utveckling från 1800-talets slut och under stora delar av 1900-talet påverkas påtagligt negativt. En utveckling enligt planförslaget skulle därför enligt utredningen innebära mycket stora negativa konsekvenser för sjukhusområdets kulturvärden.
Möjligheten att riva den äldre bebyggelsen har vägts mot en utveckling och fortlevnad av befintligt sjukhusområde. Sjukhusverksamhet är samhällsviktig och upprätthåller en samhällsfunktion som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov. Behoven och innovationer inom vården utvecklas och förändras i snabb takt, vilket ställer större krav på vårdbyggnadernas utformning. Befintlig bebyggelse från 1870-talet och framåt uppfyller inte dagens behov, och behöver ersättas för att möjliggöra större byggrätter med högre våningsplan som kan möta dagens teknikintensiva vård. Att renovera och bygga om befintlig bebyggelse bedöms vara omfattande och kostnadskrävande, utan att generera det mervärde som önskas. En ombyggnad av befintlig bebyggelse skulle sannolikt även innebära att byggnaderna förvanskas.
Beroende på hur sjukhusområdet utvecklas i framtiden kan även byggnad 03 och 04 behöva rivas för att tillgodose ett ökat parkerings- och angöringsbehov. Rivningen av byggnad 03 och 04 möjliggör en ny entrénod som löser angöring och logistik till Hälsostadens huvudentré ut mot Södra vägen. Platsen knyter ihop Hälsostaden med Hälsohotellet vilket underlättar samverkan och skapar mervärden för båda verksamheterna. Under platsen kan ett parkeringsgarage anläggas som ger god tillgänglighet till de båda verksamheterna.
Entrénoden med den nya huvudentrén ansluter direkt till Hälsostadens inre entréaxel vilket gör att en reception kan serva båda entréerna. En rivning av byggnad 03 och 04 bedöms medföra ett större värde i form av sjukhuset inre- och yttre logistik, som sammantaget uppfyller en samhällsviktig funktion, än det kulturhistoriska värdet som försvinner vid en rivning. Andra alternativ för angöring har studerats, men slutsatsen är att placering av angöring samt in- och utfart är bäst lämpad på denna plats.
För att minska de negativa konsekvenserna för kulturmiljön är det viktigt att kulturvärdena beaktas i både rivning och nybyggnation. Återbrukat material från rivningen ska få en bärande del i gestaltningen av den nya utemiljön, exempelvis som markbeläggning eller murar. Den nya entrén ska vara vänd mot ån och staden, precis som den första sjukhusbyggnaden en gång var. Detta och allmän dokumentation av byggnader är viktiga aspekter för till viss del bevara den unika kulturmiljön och historia som finns på platsen idag.
Länsstyrelsens kulturmiljöprogram
Innanför åslingan återfinns en stadskärna som bibehåller en 1800-talets småstadskaraktär med låg bebygglse. Expansion och nya storskaliga projekt sedan andra hälften av 1800-talet har av naturliga skäl och förutsättningar tillkommit utanför åslingan - järnvägen och nya samhällsfunktioner såsom lasarett, industrier samt nya bostadsområden och vägar för den växande stadsbefolkningen. Denna bebyggelse har inneburit en ny skala jämfört med tidigare.
Planområdet är redan exploaterat med bebyggelse som skiljer sig från de karaktärsdrag som beskrivs återfinnas innanför åslingan. Sjukhusområdet har under årtiondena byggts om och till för att anpassas till den medicinska utvecklingen. Den påverkan planförslaget skulle kunna ha på kulturmiljön är det visuella intrycket som högre bebyggelse medför. Dock nämns det i kulturmiljöanalysen att det traditionellt haft en bebyggelse uppförd i en större skala runt den gamla stadskärnan Ängelholm. Tåligheten för storskalig bebyggelse i detta stadsrum bedöms därför vara något större, så länge det inte medför en direkt påverkan på årummet. Med anledning av detta bedöms inte planförslaget påverka de värdefulla kulturmiljöerna eller kulturmiljöstråket Rönne å.
Service
Detaljplanen innebär en utveckling av sjukhusområdet som utgör en viktig offentlig service för hela Ängelholms kommun och nordvästra Skåne. Planförslaget möjliggör för en expandering och modernisering av befintlig vård, vilket kan bidra till att skapa ett större vårdutbud. Detaljplanen säkerställer även att övrig service inom planområdet kan vara kvar och utvecklas, så som café, apotek och servicebutik.
Sociala konsekvenser
Ängelholms sjukhus är en av Ängelholms största arbetsplatser och en viktig samhällsfunktion. Nya vårdbyggnader kan skapa ett mer sammanhängande område, där närhet, samordning och förbättrad logistik ger bättre vårdflöden och ökad patienttrygghet. Detaljplanen möjliggör för nya, attraktiva och ändamålsenliga lokaler för patienter, besökare och personal, vilket främjar tillfrisknande och samverkan mellan vård, hälsa och staden. Hälsostadens yttre och inre miljöer utformas utifrån tillgänglig forskning kring hälsofrämjande miljöer. Detaljplanen säkerställer även fortsatt goda förutsättningar och tillgänglighet för gång- och cykeltrafikanter att röra sig i området.
Barn
Utformningen av det offentliga rummet ska ligga i linje med samhällets åtagande gentemot Barnkonventionen. Detta handlar om att säkerställa och utveckla miljöer där barn och unga kan ges en trygg, trivsam och tillgänglig plats där de kan vistas på egna villkor. Vid genomförande av denna detaljplan är det viktigt att även barn ska kunna röra sig i området på ett tryggt sätt, framför allt med tanke på att sjukhusets läge i staden innebär att barn och unga kan passera genom området även om sjukhuset inte nödvändigtvis är deras målpunkt. Det finns även andra funktioner i området, som exempelvis ett badhus, som är en målpunkt för barn. Genom att säkerställa gång- och cykelvägar, samt genom planbestämmelse säkerställa allmänhetens tillgång till platsen, ökar förutsättningarna för barn och unga att själva röra sig i området. Trygga och säkra gång- och cykelvägar ökar även jämlikheten hos barn och ungdomar, det skapar en självständighet att själv kunna ta sig till och från målpunkter utan att behöva bli skjutsade med bil.
Tillgänglighet
Planområdet ska utformas på ett sådant sätt att det blir tillgängligt även för personer med nedsatt rörelseförmåga. Parkeringsplatser och angöring för bilar ska skapas i anslutning till entréerna för att skapa god tillgänglighet.
Riksintressen
Trafikkommunikation
Då detaljplanen tillåter byggnader över 20 meter inom den hinderfria ytan har en flyghinderanalys tagits fram. Flyghinderanalysen visar att LFV som sakägare av CNS-utrustning inte har något att invända mot planerad etablering. Utbyggnaden bedöms heller inte påverka berörda flygplatser. Sammantaget bedöms detaljplanen inte innebära någon påverkan på riksintresset.
Detaljplanen tillåter ingen markanvändning som omfattas av riktvärden för buller vid fasad. Planområdet ligger även på ett sådant avstånd från järnvägen att det inte bedöms föreligga någon risk för olyckor från järnvägen som skulle innebära åtgärdsbehov eller andra särskilda krav på utformning. Sammantaget bedöms detaljplanen inte ha någon påverkan på riksintresse för järnvägen.
Totalförsvar
Inom påverkansområde för väderrada anses objekt högre än 45 meter inom tätbebyggt område få en inverkan på gällande riksintressen. Inom planområdet är högsta tillåtna nockhöjd reglerad till 38 meter. Planförslaget bedöms därmed inte få någon påverkan på riksintresset.
Trafik
Motortrafik
En trafikutredning har tagits fram i syfte att undersöka hur planförslaget påverkar kapaciteten på omkringliggande vägnät. För nuläge har utredningen främst utgått från tidigare trafikmätningar, en del nya genomförda mätningar, samt antaganden kring parkeringsanvändande. Trafiken har sedan räknats upp utifrån en uppskattad ökning av anställda, patienter och besökande som föreslagen exploatering förväntas medföra. För att uppskatta hur stor andel anställda och patienter som tar bilen till sjukhusområdet har resvaneundersökning (RVU) från 2018 använts som referens. Den anger att bilandelen för anställda i Ängelholm kommun är 59 % och sökande till vårdverksamhet är 83 %. Detta bedöms vara högt räknat och ska ses som ett "worst case".
Två framtida trafikscenarion har sedan tagits fram - ett med sjukhusområdets utveckling, samt ett där övrig kommande utveckling i närområdet har adderats. Sjukhusområdet år 2040 beräknas generera 3 340 fordon per dygn, vilket är en ökning med 1 200 fordon jämfört med dagens nivåer. Trafikökningen har sedan fördelats ut på vägnätet, där merparten av trafiken antas köra till eller från Kristian den II:s väg.
Kapacitetsberäkningar med båda trafikscenarierna har utförts för korsningen Södra vägen - Landshövdingevägen samt för korsningen Landshövdingevägen - P-huset. Beräkningarna visar att inga av korsningarna får några belastningsgrader som skulle påverka framkomligheten på Landshövdingevägen eller angränsande vägar i samband med korsningspunkterna. Detaljplanens påverkan på vägnätet bedöms därmed vara liten.
Gång- och cykeltrafik
Då sjukhuset är en av Ängelholms största arbetsplatser där hälsoaspekterna är i fokus är ett utbyggt gång- och cykelvägnät en viktig aspekt vid utbyggnaden av området. En målpunktanalys som undersöker tillgänglighet till olika målpunkter för besökande och anställda som rör sig till fots eller med cykel har genomförts. Målpunktsanalysen identifierar viktiga stråk och funktioner inom planområdet samt dess kopplingar till allmänna gator och stråk i närområdet. Detaljplanen säkerställer befintliga stråk, samt skapar bättre förutsättningar för cyklister och fotgängare på vissa sträckor. Mellan akutbyggnaden och byggnad 15 möjliggörs exempelvis för ett något bredare stråk än i dagsläget, i syfte att förbättra framkomlighet och orienterbarhet. Längs med Södra vägen är det tänkt att skapas ett grönt stråk som ska tydliggöra kopplingen till årummet. Detaljplanen påverkar inte möjligheten för en framtida koppling över järnvägen.
Parkering
Bilparkering
Planförslaget medför att en del befintliga parkeringsplatser byggs bort, totalt är det 66 bilplatser som kan försvinna. Södra vägen planeras på sikt att få en utbyggd gång- och cykelväg. Detta innebär att en stor del av de kommunala parkeringsplatser som idag finns längs med gatan kommer att ianspråktas, och går därför inte att tillgodoräkna sig.
Parkeringsberäkningar visar ett framtida behov av 140 nya bilplatser. Beräkningarna är genomförda utifrån uppskattat antal anställda/besökare samt deras resvanor efter att området är fullt utbyggt.
Bilparkering föreslås huvudsakligen lösas i underjordiskt parkeringsgarage, som kan anordnas på den nordöstra delen av fastigheten där byggnad 03 och 04 står idag. Ett torg med markparkering föreslås finnas ovanpå garaget, för att tillgodose parkering nära sjukhusets huvudentré. Placering av ny parkering är baserat på en parkeringsutredning som utifrån sjukhusets behov har identifierat den bäst lämpade platsen. Det som huvudsakligen styr placeringen är vikten av tillgänglig angöring nära entrén för ett sjukhus. Placeringen innebär att byggnad 03 och 04 behöver rivas.
Cykelparkering
En utbyggnad som medför ökat antal anställda och besökande ställer högre krav på fler och välplacerade cykelparkeringar. Trafikutredningen beräknar att 91 nya cykelparkeringsplatser bör uppföras för att tillgodose behovet. Cykelparkeringarna behöver ha hög standard med god belysning och väderskydd, samt placeras nära entréer och personalentréer. Behovsanalys bör göras kontinuerligt för att följa upp resvanor och kunna justera antalet cykelparkering utifrån behov.
Varumottagning
Området för befintlig godsmottagning utmed Landshövdingevägen föreslås få en utökad byggrätt i detaljplanen. Detta då den är i behov av en förbättrad godshantering och väderskydd.
Mellankommunala frågor
Ett genomförande av detaljplanen skulle medföra ett utökning av sjukhusets verksamhet, som kommer till nytta för större delen av regionen. Hälso- och sjukvården ligger inom regionens ansvarsområden och kan därför således påverka tillgången till vårdverksamhet i kringliggande kommuner. Den exakta påverkan beror till stor del när och vilken typ av vård som etableras i området, vilket är beslut som inte fattas inom ramen av denna planprocess utan ligger i huvudsak inom Region Skånes befogenhet.