Motiv till detaljplanens regleringar
PlankartaPlankarta

Allmän platsmark

Med allmän plats menas ett område som är avsett för ett gemensamt behov. Kommunen ska i en detaljplan reglera vilka områden som ska vara allmän plats. En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet och får till skillnad från kvartersmark inte stängas av för allmänheten. En allmän plats kan till exempel vara en gata, ett torg eller en park. Nedan redogörs motiven till reglering av den allmänna platsmarken.

Användningsbestämmelser för allmän plats

GATA1 - Huvudgata

Motiv: Järnvägsgatan planläggs som huvudgata, vilket innebär att den ska ha karaktären av en stadsgata. I användningen gata ingår komplement som behövs för vägens funktion. Bestämmelsen överensstämmer med detaljplanens syfte att förlänga Järnvägsgatan förbi föreslagen ny bebyggelse. Stöd för regleringen är enligt 2 kap. 7 § PBL.

GATA2 - Lokalgata

Motiv: De gator som planläggs som lokalgata ska främst användas av trafik vars mål ligger just på eller vid gatan, till exempel boende och besökare till lokala butiker. Stöd för regleringen är enligt 2 kap. 7 § PBL.

GATA3 - Gågata

Motiv: Syftet med bestämmelsen är att gatan ska ha karaktär av gågata, och att den främst är ämnad för fotgängare och cyklister. Dock behöver biltrafik för boende på det norra kvarteret kunna använda gata för att angöra fastigheten. Stöd för regleringen är enligt 2 kap. 7 § PBL.

GATA4 - Gångfartsområde

Motiv: Markbiten planläggs som gångfartsområde då gatan redan är utbyggd och fungerar som ett sådant i dagsläget. Planbestämmelsen säkerställer därmed den befintliga utformningen och användningen av gaturummet. Stöd för regleringen är enligt 2 kap. 7 § PBL.

PARK - Park

Motiv: Detaljplanen reglerar ett område som park. Parkmarken syftar dels till att skapa ett grönt gångstråk, samt att skydda befintlig biotopskyddad trädrad. Stöd till regleringen är lagstiftning om generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 § MB, samt 2 kap. 7 § PBL.

TORG - Torg

Motiv: Användningen torg medger att platsen används för torg med tillhörande verksamheter som till exempel torghandel, kollektivtrafik eller serveringar, samt tillhörande komplement som behövs för torgets funktion. Torgytan närmast järnvägen syftar till att möjliggöra en allmän passage för att ta sig till och från tågperrongen. Torget i söder finns främst för att skapa en fördröjningsyta för dagvatten, vilket överensstämmer med detaljplanens syfte. Torget på den triangelformade ytan behövs dels för underjordisk infrastruktur men ska även vara en yta med växtlighet som kan fungera som en mindre mötesplats. Stöd för regleringen är enligt 2 kap. 7 § PBL.

Egenskapsbestämmelser för allmän plats

Utformning av allmän plats

Fördröjningsmagasin1 - Fördröjningsmagasin för dagvatten med en sammanlagd volym av minst 925 kubikmeter. Detta gäller för alla fördröjningsmagasin tillsammans.

Motiv: Syftet med bestämmelsen är att säkerställa tillräcklig volym för dagvattenhantering, vilket överensstämmer med detaljplanens syfte. Stöd för regleringen är hantering av miljökvalitetsnormer enligt 2 kap. 10 § PBL.

Ej parkering eller köryta1 - Marken får inte användas som parkering eller köryta. Serviceväg får finnas.

Motiv: Torgytan närmast järnvägen får inte användas som parkering eller köryta. Syftet med detta är att minska konsekvenserna vid en eventuell urspårning, samt att inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse nära spåren. Bestämmelserna tar stöd i 4 kap. 13 § tredje punkten, att i en detaljplan får kommunen bestämma att viss mark eller vissa byggnader inte får användas för parkering, samt 4 kap. 12 § första punkten PBL, att i en detaljplan får kommunen bestämma skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion.

Gång och cykel1 - Separerad gång- och cykelväg ska finnas på båda sidor om körbanan.

Motiv: Syftet är att säkerställa en separerad gång- och cykelbana längs med Järnvägsgatan, vilket ligger i linje med planprogrammet för Stationsområdets målsättning att främja gång- och cykeltrafiken i området. Stöd för regleringen är enligt 2 kap. 7 § PBL.

plac1 - Byggnad ska placeras minst 30 meter från närmsta spårmitt.

Motiv: På torgytan behöver eventuella komplementbyggnader placeras minst 30 meter från närmsta spårmitt med hänsyn till risk kopplat till järnvägen och farligt gods. Bestämmelserna tar stöd i 4 kap. 12 § första punkten PBL, att i en detaljplan får kommunen bestämma skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion.

Kvartersmark

Kvartersmark är mark som främst är avsedd för bebyggelse för enskilt ändamål eller allmänna verksamheter. Kommunen ska i detaljplan alltid ange användningen av kvartersmark. Användning av kvartersmark kan till exempel vara bostäder, detaljhandel eller industri. Nedan redogörs motiven till reglering av kvartersmarken.

Användningsbestämmelser för kvartersmark

B1 - Flerbostadshus

Motiv: Bestämmelsen grundar sig i nationella mål om bostadsbrist och lokala mål i bostadsförsörjningsprogram. Området bedöms vara lämpligt för förtätning med hänsyn till hushållning med mark enligt 2 kap. 2 § PBL då området redan är ianspråktaget och ligger centralt med delvis redan utbyggd infrastruktur. Stöd för regleringen är även 5 kap. 2 § PBL, att användningen bostäder ska tillämpas för områden för olika former av boende av varaktig karaktär. Användningen överensstämmer även med detaljplanens syfte.

C - Centrum

Motiv: Detaljplanen medger användningen centrum i varierande omfattning. Användningen centrum inrymmer en kombination av olika verksamheter så som handel, service, samlingslokaler och andra verksamheter som bör ligga centralt eller vara lätta att nå. Generellt bedöms planområdet ha ett strategiskt läge för centrumverksamhet. Användningen överensstämmer med detaljplanens syfte, samt med planprogrammet för Stationsområdets ambition att skapa ett levande gaturum och stadsliv. Stöd för regleringen är 4 kap. 5 § PBL.

E - Tekniska anläggningar

Motiv: Befintlig transformatorstation söder om föreslagna parkeringshus ska finnas kvar och bekräftas i detaljplanen. Behov av ytterligare en transformatorstation finns i den norra delen av planområdet. Här behövs även en pumpstation för att kunna hantera spillvatten från ny bebyggelse. Detta område planläggs för teknisk anläggning. Motivet är att dessa tekniska anläggningar är nödvändiga för områdets funktion. Detta stämmer överens med detaljplanens syfte att säkerställa ytor för tekniska anläggningar som behövs för att hantera spillvatten och förse området med el. Stöd för regleringen är 2 kap. 5 § och 4 kap. 5 § PBL.

E1 - Transformatorstation

Motiv: Befintlig transformatorstation i sydost planeras att flyttas, men måste finnas kvar någonstans i närheten av befintligt läge. Därför planläggs marken för ändamålet transformatorstation. Detta går i linje med detaljplanens syfte att säkerställa ytor för tekniska anläggningar som behövs för att förse området med el. Stöd för regleringen är 2 kap. 5 § och 4 kap. 5 § PBL.

K - Kontor

Motiv: Planförslaget möjliggör för kontor i den södra delen av planområdet. Användningen kontor tillämpas vanligen för områden där kontor, tjänsteverksamhet och annan jämförlig verksamhet med liten eller ingen varuhantering avses. Användningen går i linje med detaljplanens syfte att möjliggöra uppförandet av Ängelholms nya stadshus inom planområdet. Stöd för regleringen är 2 kap. 5 § och 4 kap. 5 § PBL.

P1 - Parkeringshus

Motiv: Detaljplanen möjliggör för uppförande av två parkeringshus. Bestämmelsen grundar sig i detaljplanens syfte att tillgodose parkering för planerad bostadsbebyggelse. Bestämmelsen tar stöd i 4 kap.13 § punkt 1 & 2 PBL,  som redogör för att i en detaljplan får kommunen bestämma de krav i fråga om att ordna utrymme för parkering, lastning och lossning som behövs med hänsyn till 8 kap. 9 § första stycket 4, samt placeringen och utformningen av parkeringsplatser.

Egenskapsbestämmelser för kvartersmark

Begränsning av marken utnyttjande

Prickmark - Marken får inte förses med byggnad

Motiv: Syftet med prickmarken längs med järnvägen är för att förhindra att byggnad kan uppföras för nära järnvägen, då ytan behövs för spårens tillgänglighet. Prickmark längs med parkstråket syftar till att säkerställa ett visst avstånd mellan ny byggnad och befintliga bostäder i öst. Prickmark längs med fickparken syftar till att säkerställa att ny bostadsbebyggelse kan lösa eventuella entréer utan att vara avhängig av den allmänna parkmarken. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till en god helhetsverkan.

Korsmark - Marken får endast förses med komplementbyggnader om maximalt 100 kvadratmeter sammanlagt, med en högsta nockhöjd om 4,5 meter.

Motiv: Innergården får inte bebyggas med annat än komplementbyggnader i syfte att minska hårdgöring, samt att skapa förutsättningar för mötesplatser och vistelseyta för de boende. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.

Byggnaders användning

S1 - Byggnadens totala bottenvåning ska användas för centrum om minst 200 kvadratmeter. Detta gäller för alla s1-områden tillsammans.

S2 - Centrum endast i bottenvåning. Centrumverksamhet ska utgöras av detaljhandel, café eller restaurang om minst 200 kvadratmeter.

Motiv: Bestämmelserna S1 och S2 är sprungna ur gestaltningsprinciperna i planprogrammet för Stationsområdets, att skapa levande och trygga gaturum. Reglering sker med stöd i 2 kap.7 §, att vid planläggning ska tas hänsyn till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns möjligheter att anordna en rimlig samhällsservice och kommersiell service. För parkeringshusen preciseras ur riskhänsyn centrum till att omfatta icke personintensiva verksamheter, med stöd i 2 kap. 5 § PBL, att bebyggelse ska vara lämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor.

Höjd på byggnadsverk

h1 - Högsta totalhöjd är 20,5 meter.

h2 - Högsta totalhöjd är 18,5 meter.

h3 - Högsta nockhöjd är 16 meter.

h4 - Högsta nockhöjd är 14 meter.

h5 - Högsta nockhöjd är 28 meter.

h6 - Högsta nockhöjd är 21 meter.

h7 - Högsta nockhöjd är 18 meter.

h8 - Högsta nockhöjd är 24 meter.

h9 - Högsta totalhöjd är 2 meter över angiven nockhöjd (Begränsas av användningsgräns).

Motiv: Föreslagna höjder bedöms vara lämpliga i förhållande till platsen, omgivningen och stadsbilden. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan. Bestämmelsen h9 syftar till att säkerställa att uppstickande föremål som mast eller hisschakt inte kommer i konflikt med riksintresse för luftfarten eller järnvägens radio- och telekommunikationssystem.

Markens anordnande och vegetation

n1 - Minst 10% av den totala markytan inom användningsområdet ska vara genomsläpplig.

Motiv: Bestämmelserna syftar till att säkerställa att delar av kvartersmarken kan infiltrera dagvatten, samt skapa förutsättningar för gröna innergårdar. Regleringen går i linje med planprogrammet för Stationsområdet och tillhörande styrdokument, som beskriver att Stationsområdet ska eftersträva hållbara dagvattenlösningar på kvartersmark genom bland annat reducering av antalet hårdgjorda ytor och genomsläppliga beläggningar. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.

Markreservat för allmännyttiga ändamål

u1 - Markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar.

u2 - Markreservat för schakt till allmännyttiga underjordiska ledningar.

Motiv: Ett u-område har avsatts för behov av ny fjärrvärmeledning (u1), och ett för utrymme till schakt vid anläggning och underhåll (u2). Regleringen sker med stöd i 4 kap. 6 § PBL, att i en detaljplan får kommunen bestämma markreservat för sådana trafik- och väganläggningar, energianläggningar, anordningar för elektroniska kommunikationsnät och ledningar som behövs för allmänna ändamål.

Skydd mot störningar

m1 - Inga fasta föremål för uppföras.

Motiv: Regleringen grundar sig i krav från genomförd riskutredning, där åtgärden bedöms kunna förhindra att konsekvenserna vid en eventuell urspårning inte förvärras. Bestämmelsen tar stöd i 4 kap. 12 § PBL, att i en detaljplan får kommunen bestämma skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion.

m2 - Yttervägg på byggnad som vetter mot järnväg ska utföras med obrännbart ytskikt. Inga utstickande byggnadsdelar mot järnvägen tillåts. Entréer och utrymningsvägar får inte placeras i riktning mot järnvägen. Utrymningsväg mot Järnvägsgatan ska finnas.

m3 - Centrumverksamhet ska avskiljas mot järnväg i lägst brandteknisk klass EI30. Möjlighet att utrymma mot Järnvägsgatan ska finnas. Stängsel, mur eller plank ska finnas för att förhindra tillträde mellan parkeringshus och järnväg.

Motiv: Bestämmelserna m2 och m3 grundar sig i rekommendationer från genomförd riskutredning. Bestämmelsen tar stöd i 4 kap. 12 § PBL, att i en detaljplan får kommunen bestämma skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion.

m4 - Stängsel, mur eller plank ska finnas för att förhindra tillträde mellan parkeringshus och järnväg.

Motiv: Syftet med bestämmelsen är att, i enlighet med rekommendationer i genomförd riskutredning, begränsa risken för personpåkörning och spårspring. Bestämmelserna tar stöd i 4 kap. 12 § första punkten PBL, att i en detaljplan får kommunen bestämma skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion.

m5 - Minst en gemensam uteplats som inte överskrider 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå ska anordnas.

Motiv: Bestämmelserna grundar sig på genomförd bullerutredning som visar att maximala bullerriktvärden vid fasad mot järnvägen riskerar att överskridas för bostadskvarteret. Därav finns det behov av att reglera en bullerskyddad uteplats. Bestämmelsen tar stöd i 4 kap. 12 § första och andra punkten PBL, att i en detaljplan får kommunen bestämma skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken

Stängsel, utfart och annan utgång

Utfartsförbud

Motiv: Utfartsförbud regleras där det bedöms vara lämpligt att ur trafiksäkerhetsperspektiv undvika in- och utfarter till och från Järnvägsgatan. Regleringen sker med stöd i 4 kap. 9 § PBL, att i en detaljplan får kommunen bestämma om stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser.

Takvinkel

o1 - Minsta takvinkel är 27 grader.

Motiv: Sadeltak är något som präglar omgivande bebyggelse. Takvinkeln regleras därför för att säkerställa en utformning som beaktar områdets historik och karaktär. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.

Utformning

f1 - Komplementbyggnader och tekniska anläggningar ska utformas med vegetationstak av sedum eller annat växtmaterial med liknande egenskaper.

Motiv: Syftet med bestämmelsen är att mindre byggnader som nätstationer, miljöhus och cykelgarage ska få en mer estetiskt tilltalande utformning, samt kan förbättra hantering av dagvatten. Bestämmelsen går även i linje med framtaget styrdokument gällande riktlinjen för gestaltning av Stationsområdet. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till stads- och landskapsbilden och en god helhetsverkan.

f2 - Byggnadens fasad ska ges ett varierat uttryck och ha märkbar fasadgrönska. Minst 25 % av byggnadens samlade fasadyta ska utformas med tegel.

f3 - Byggnadens fasad ska ges ett varierat uttryck. Minst 25 % av byggnadens samlade fasadyta ska utformas med tegel.

Motiv: Syftet med bestämmelserna f3 och f4 är att skapa en variation och en god helhetsverkan i parkeringshusens fasader med hänsyn till deras exponerade läge i anslutning till Ängelholms centralstation. Regleringen syftar även till att bidra till de gestaltningsprinciper om variation, lokal identitet och levande gaturum som anges i planprogrammet för Stationsområdet. Kravet på tegel motiveras av den befintliga tegelbebyggelsen i närområdet och bedöms bidra till en god anpassning till stadsbilden. Regleringen sker med stöd av 2 kap. 6 § PBL.

f4 - Skärmtak, hiss och trapphus får uppföras över högsta nockhöjd. Även räcke eller mur om högst 1,2 meter får uppföras över högsta nockhöjd.

Motiv: Bestämmelsen möjliggör att parkeringshusen kan uppföra nödvändiga konstruktioner för att kunna inrymma ett öppet parkeringsdäck. Bestämmelsen tar stöd i 4 kap.13 § första och andra punkten PBL, att i en detaljplan får kommunen bestämma de krav i fråga om att ordna utrymme för parkering, lastning och lossning som behövs med hänsyn till 8 kap. 9 § första stycket 4, samt placeringen och utformningen av parkeringsplatser.

Utförande

b1 - Entréer ska placeras mot gata.

Motiv: Syftet med bestämmelsen är att skapa förutsättningar för ett mer levande gaturum utifrån de gestaltningsprinciper som anges i planprogrammet för Stationsområdet. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.

Utnyttjandegrad

e1 - Största byggnadsarea är 60 % av fastighetsarean inom användningsområdet.

e2 - Största bruttoarea är 15 000 m² inom användningsområdet.

Motiv: Bestämmelserna e1 och e2 grundar sig i vad som bedöms vara en lämplig exploateringsgrad i förhållande till platsen och dess omgivning. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan, samt 4 kap. 11 § första punkten, att kommunen i en detaljplan får bestämma bebyggandets omfattning.

e3 - Minst 7x9 meter av markytan ska reserveras för ändamålet transformatorstation.

Motiv: Syftet med bestämmelsen är att säkerställa flytt av befintlig transformatorstation i söder, som behöver finnas kvar någonstans i närheten av befintligt läge. Detta går i linje med detaljplanens syfte att säkerställa ytor för tekniska anläggningar som behövs för att förse området med el. Stöd för regleringen är 2 kap. 5 och 6 §.

Villkor för startbesked

a1 - Startbesked får inte ges för byggnation inom användningsområdet förrän markföroreningar är avhjälpta.

Motiv: Bestämmelsen säkerställer att påvisade markföroreningar ska saneras innan byggnation kan uppföras. Den tar stöd i 4 kap. 12 § första punkten PBL, att i en detaljplan får kommunen bestämma skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion.

a2 - Startbesked får inte ges för byggnation förrän det har redovisats att byggnaden är utformad så att järnvägsanläggningen inte kan skadas av brand eller nedfallande byggnadsdelar inom 60 minuter efter brandstart.

Motiv: Bestämmelsen syftar till att säkerställa erforderligt brandskydd för att begränsa skada på järnvägsanläggningen. Bestämmelsen tar stöd i 4 kap. 12 § första punkten PBL, att i en detaljplan får kommunen bestämma skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och

Ändrad lovplikt

a3 - Marklov krävs även för hårdgöring av mark.

Motiv: Bestämmelsen används för att säkerställa funktionen av bestämmelsen n1.

Egenskapsbestämmelser för all kvartersmark

Skydd mot störningar

I de lägen där ekvivalent ljudnivå vid bostadens fasad är högre än 60 dBA ska minst hälften av bostadsrummen vara vända mot ljuddämpad sida. Fasad mot ljuddämpad sida ska ha ekvivalent ljudnivå om högst 55 dBA samt maximal ljudnivå nattetid om högst 70 dBA. För små bostäder med boarea om max 35 kvadratmeter gäller istället kravet att buller inte ska överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadens fasad.

Motiv: Bestämmelserna grundar sig på genomförd bullerutredning som visar att gällande bullerriktvärden ligger nära gränsen att överskridas på vissa punkter vid fasad. Bestämmelsen tar stöd i 4 kap. 12 § första och andra punkten PBL, att i en detaljplan får kommunen bestämma skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.

För bostäder ska färdigt golv vara minst 40 cm högre än lägsta höjd på gatunivå längs byggnadens fasad. Entréer till trapphus och entréer till lokaler får ligga lägre. Källare och underjordiskt garage tillåts uppföras lägre om de utförs vattentäta.

Motiv: Syftet med regleringen är att byggnader inte ska riskera att komma till skada vid extrem nederbörd. Bestämmelsen tar stöd i 4 kap. 12 § första punkten PBL, att i en detaljplan får kommunen bestämma skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion.

För bostäder ska grundläggning och byggnadsstome utföras på ett sådant sätt att de klarar gällande riktvärde för vibrationer, upp till 0,4 mm/s vägd RMS.

Motiv: Bestämmelsen syftar till att säkerställa att riktvärde för vibrationer inte kommer att överskridas för ny bebyggelse. Bestämmelsen tar stöd i 4 kap. 12 § första och andra punkten PBL, att i en detaljplan får kommunen bestämma skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen, och om det finns särskilda skäl för det, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller andra olägenheter som omfattas av 9 kap. miljöbalken.

Inom 65 meter från närmaste räl får inte lekplatser, förskolegårdar, uteplatser till vård- och omsorgsboenden eller andra ytor för regelbunden utomhusvistelse kopplat till känsliga grupper enligt verksamhetsklass 5 (BFS 2024:7) anordnas.

Motiv: Syftet med bestämmelsen är att, i enlighet med rekommendationer i genomförd riskutredning, begränsa risken för att känsliga grupper uppehåller sig regelbundet inom utpekat riskområde. Bestämmelserna tar stöd i 4 kap. 12 § första punkten PBL, att i en detaljplan får kommunen bestämma skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion.