Kartan visar planområdet i rött, Ängeltofta 10:1 i norr markerat i lila och Barkåkra 50:2 i söder markerat i lila. Största delen av planområdet ligger innanför fastigheten Barkåkra 50:6. I nordvästra delen omfattas även en liten del av fastigheten Ängeltofta 10:1, som planläggs som en del av testbanans avåkningsskydd. För att detaljplanen ska kunna genomföras behöver en fastighetsreglering ske där den del av Ängeltofta 10:1 överförs till Barkåkra 50:6.
I sydöstra delen planläggs en del av Barkåkra 50:2 för startdelen av testbanan. Även denna del behöver regleras innan genomförande så att den överlåts till Barkåkra 50:6.
Gräsytor och taxibanan inne på flygplatsens område.Planområdet utgörs av tidigare flygplatsmark och består i huvudsak av hårdgjorda ytor samt öppna, tekniskt präglade gräsytor med låga biologiska kvaliteter. Några utpekade naturvärden eller skyddade områden finns inte inom planområdet. Sammantaget bedöms naturvärdena vara begränsade och ett genomförande av detaljplanen medföra små konsekvenser för naturmiljön.
Planförslaget kan innebära viss ökad hårdgöring och minskad andel genomsläpplig mark. Med hänsyn till områdets karaktär och avsaknad av dokumenterade naturvärden bedöms detta inte medföra någon betydande negativ påverkan. Planen innehåller bestämmelser som reglerar hårdgöringsgrad, främst i syfte att säkerställa en fungerande dagvattenhantering snarare än att tillskapa grönska.
Utformningen av dagvattenlösningar ska ske med hänsyn till flygsäkerheten. Anläggningar som riskerar att locka till sig större eller stadigvarande fågelliv ska undvikas, då detta kan innebära störningar för flygplatsens verksamhet. Dagvattenanläggningar behöver därför ges en teknisk och säkerhetsmässigt anpassad utformning.
Inom planområdet finns inga grönområden och området är inte tillgängligt för allmänheten. I anslutning till planområdet, inom Valhall Park, finns dock parkliknande miljöer och gröna stråk som bidrar till vistelsekvaliteter för anställda och besökare i området. Dessa ytor påverkas inte av detaljplanen.
Eftersom planområdet utgör en del av ett större verksamhetsområde är tillgången till gröna miljöer i närområdet en kvalitet, men den aktuella planen förändrar inte förutsättningarna för detta.
Planområdet är beläget i ett öppet och flackt landskap med stor visuell exponering, särskilt från norr över det tidigare flygfältet. Området är dock sedan länge präglat av flygplatsens och verksamhetsområdets storskaliga struktur.
Detaljplanen medger inga nya större byggnadsvolymer som förändrar landskapsbildens övergripande karaktär. Planen möjliggör uppförande av bullervallar, vilka kan komma att påverka upplevelsen från norr. Mot bakgrund av att vallarna lokaliseras i anslutning till befintliga verksamhetsbyggnader och inom ett redan tekniskt präglat område bedöms påverkan vara begränsad. Vallarna kan även bidra till att visuellt samla och avgränsa verksamhetsområdet.
Planområdet bedöms i nuläget ha begränsad betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, då marken huvudsakligen är hårdgjord eller utgörs av gräsytor med låg ekologisk funktion.
Genomförandet av detaljplanen innebär att dagvattenhantering ska säkerställas, vilket kan skapa förutsättningar för vissa reglerande ekosystemtjänster, såsom fördröjning och rening av dagvatten. Utformningen ska dock anpassas till flygsäkerhetskrav, vilket innebär att anläggningarna inte ska utformas så att de lockar till sig fåglar eller annat djurliv som kan påverka flygplatsens funktion.
Sammantaget bedöms planförslaget inte medföra någon betydande påverkan på naturmiljö eller ekosystemtjänster.
Inom respektive delområde föreslås en fördröjningsanläggning, vilken ansluts till huvuddagvattenledningen.En dagvattenutredning har tagits fram för att säkerställa att en utbyggnad av både planområdet och tillhörande verksamheter kan genomföras utan att skapa negativa konsekvenser för dagvattenhanteringen (Dagvattenutredning Barkåkra 50:6, Norconsult 2026-03-25). Utredningen är gjord med ett bredare perspektiv än denna detaljplan och omfattar därför ett något större område, för att även kunna redogöra för framtida behov vid kommande exploateringar. Detaljplanens anläggningar är därför utformade för att även kunna hantera dagvatten och skyfall som uppstår vid en utbyggnad av både fabriken och testbanan.
För att säkerställa att planerad bebyggelse inte bidrar med ett ökat flöde till ån eller en ökad mängd föroreningar på grund av planerad utökning av verksamheten har åtgärder för rening och fördröjning av dagvatten tagits fram. För att minska risken för spridning av PFAS föreslås att alla nya ledningar och fördröjningsanläggningar inom planen utformas täta för att minska risken för inläckande grundvatten. Samtliga ledningar inom planområdet föreslås dock inte läggas om vilket innebär att det fortfarande finns risk för spridning via befintliga ledningar och ledningsgravar.
För att fördröja dagvatten från planområdet inkluderat planerad bebyggelse ner till kapaciteten i befintliga ledningar krävs fördröjning av ca 4 500 m3. Om flödet dessutom ska strypas till angivet flöde för dikningsföretaget krävs mer än en fördubbling av fördröjningsvolymen, upp till ca 10 000 m3. Det bedöms svårt att rymma så stora fördröjningsvolymer inom planen med tanke på att höga grundvattennivåer och PFAS-föroreningar förhindrar djupa fördröjningsanläggningar. I stället har ett förslag tagits fram där 2-årsregnet stryps till dikningsföretagets dimensionerande flöde och att 10-årsregnet stryps till kapaciteten i befintliga ledningar. Total fördröjningsvolym som krävs inom planområdet blir då 4 850 m3.
Fördröjning och rening föreslås ske i torrdammar med ett makadamlager i botten samt nedsänkta grönytor. Föreslagna torrdammar bedöms kunna ge tillräcklig rening av vanligt förekommande dagvattenföroreningar för att inte öka belastningen till recipienten men bedöms ge begränsad rening av PFAS. Planerad bebyggelse bedöms dock inte ge en ökad spridningsrisk via dagvatten.
I samband med planerad bebyggelse föreslås att befintliga markhöjder i så stor utsträckning som möjligt behålls för att säkerställa befintliga flödesvägar.
Luftkvaliteten bedöms inte påverkas negativt av planförslaget och miljökvalitetsnormerna riskerar inte att överskridas på grund av förslaget.
I samband med planerad utveckling kommer hårdgjord yta inom planområdet att öka. Detta medför minskad tillrinning till grundvatten och på så vis minskad utlakning av PFAS i marken inom planområdet. Flera källor till PFAS ligger dock utanför planen och förbättringen blir troligtvis marginell.
I samband med nyanläggning av fördröjningsytor och dagvattenledningar bör man säkerställa att systemet utformas som ett tätt system för att minska inläckage av förorenat grundvatten, detta bör även omfatta ledningsgravarna. Om inte hela dagvattenätet inom planområdet och bilfabriken byts ut, vilket inte föreslås, bedöms dock även denna åtgärd endast leda till en marginell förbättring. Ingen av föreslagna förändringar bedöms dock leda till ökad avledning av PFAS från området.
Vill man uppnå ytterligare rening av PFAS krävs andra typer av reningsanläggningar än de som generellt används för dagvattenrening då PFAS inte bryts ned och till stor del förekommer i löst form. Exempelvis kan reningsanläggningar med olika filter eller skumfraktionering används för avskiljning av PFAS i förorenade vattenmassor. Det skulle vara möjligt att utöka befintliga reningsdammar med sådan anläggning innan utlopp till Kägleån om provtagning av utgående vatten visar att detta är en betydande källa till PFAS från området. Detta är inget som bedöms behövas på grund av planerad bebyggelse, det skulle i så fall vara för att förbättra befintlig situation.
I samband med ökad hårdgöring bedöms dock flertalet andra vanligt förekommande dagvattenföroreningar öka. Framför allt metaller och PAH från testbanan. Föreslagna fördröjningsanläggningar måste utföras med tät botten vilket innebär att infiltration och fastläggning i jordprofilen inte kan ske. I stället kommer största delen av föroreningarna följa med dagvattnet till ledningsnätet i takt med att fördröjningsanläggningarna töms. Makadamlager i botten av anläggningarna som föreslaget kan bidra till ökad fastläggning av partiklar och minska risken för utspolning. Det är även möjligt att använda sig av brunnsfilter innan avledning till ledningsnätet för att öka avskiljningen.
Både torrdammar och brunnsfilter behöver ses över och underhållas regelbundet. För brunnsfilter innebär det att byta filterinsats med jämna mellanrum då filtren efter hand sätter igen. Även makadammlagret i torrdammarna kommer efter hand fyllas upp av sediment och behöver då grävas upp och ersättas med ny makadam eller rengöras för att avskilja sedimentet. Vid rengöring får vatten inte ledas tillbaka till dagvattennätet då det skulle riskera att alla sedimenterade föroreningar spolas ut till recipienten. Hur ofta byte av makadam och filterinsatser varierar stort beroende på dagvattnets föroreningsinnehåll, förekommer exempelvis sandning finns risk att systemet sätter igen fortare.
Med tanke på den begränsade plats som finns inom planområdet samt att marken är förorenad av PFAS vilket förhindrar infiltration bedöms ovan föreslagna anläggningar vara de mest lämpade åtgärderna för rening och fördröjning inom planen. De bedöms även rimliga sett till planerad bebyggelse och den ökning av föroreningar som kan förväntas. Med föreslagna åtgärder och regelbundet underhåll bedöms den ökade föroreningsbelastningen från planerad bebyggelse kunna kompenseras men eftersom det inte gjorts några beräkningar av föroreningar samt att det inte finns någon klassning av halter för de flesta föroreningar i recipienten går det inte att med säkerhet säga hur halten i recipienten förändras.
För att nå ytterligare rening eller minska flödet till recipienten skulle åtgärder behöva införas utanför planområdet. Att utöka befintliga reningsdammar skulle få ytterligare positiv inverkan på både reningseffekt och fördröjning men då flygplatsen motsätter sig stora dammar med permanent vattenyta är detta inte längre ett förslag som presenteras i denna utredning. Detta eftersom det kan störa instrumenten och dra till sig fåglar vilket är en risk vid inflygning. Utökade reningsdammar med större andel våtmarksliknande områden är annars även en av de åtgärder som skulle kunna ge viss rening av PFAS då det finns studier som visar på att växtlighet kan ge ökad avskiljning (Dagvattenutredning Barkåkra 50:6, Norconsult 2026-03-25).
Planområdet ingår i samrådsområde hinderfria ytor för flygplatsen, inom riksintresse för flyget. Inom planområdet planeras ingen bebyggelse bli högre än +63,2 meter över havet vilket är lägsta nivån för krav på hinderfria ytor. Detaljplanen medger inte några byggrätter med en totalhöjd äver 5 meter och därför bedöms en flyghinderanalys inte som nödvändig.
Eftersom planområdet ligger i direkt anslutning till flygplatsen och testbanan planeras att ligga parallellt med befintlig landingsbana är det viktigt att all form av utbyggnad sker i samråd med flygplatsen.
Planområdet omfattas av påverkansområde väderradar, vilket ingår i riksintresse för totalförsvaret. Inom detta område anses objekt högre än 20 meter ovan mark utanför sammanhållen bebyggelse, samt objekt högre än 45 meter ovan mark inom sammanhållen bebyggelse, få en inverkan på riksintresset. Detaljplanen tillåter ingen bebyggelse med en totalhöjd högre än 5 meter, varpå riksintresset inte bedöms påverkas.
Ängelholm-Helsingborg flygplats är av riksintresse. Det är behovet av flygplatskapacitet för att säkerställa framtida utveckling av utrikestrafiken i Öresundsregionen som motiverar att Ängelholm-Helsingborgs flygplats är utpekat som riksintresse. Planområdet ligger parallellt med flygplatsen och dess landningsbana. Under planprocessen har det först en dialog med flygplatsen för att utvecklingen inte ska störa flygplatsens verksamhet. Testbanans verksamhet kommer inte att komma närmare landningsbanan än befintlig fastighet och det kommer finnas stängsel mellan verksamheterna för att inte påverka varandra.
Kartan visar bullervärden för den nya testbanan med bullerskydd.Med den nya placeringen av testbanan klaras riktvärden måndag-lördag dagtid för samtliga fastigheter inklusive skola och förskola. De beräknade ljudnivåerna för den fastigheten med högst ljudnivå vid beräkningen utmed befintlig bana sjunker med 22 dB samtidigt som att den höjs med upp till 15 dB för andra fastigheter. Riktvärdet för kvällstid och söndag och helgdagar överskrids för 4 bostäder och en förskola.
Med föreslagna vallar kommer nivån minska ytterligare och vi får en förbättrad ljudsituation i närheten bakom vallarna.
Vidare kommer exponeringen, dvs tiden som fastigheterna utsätts för maxnivån minska för flertalet fastigheter då färre delar längs banan är oskärmade. Detta då vi redovisar enbart den högsta maximala ljudnivån i bilagor och då bilen passerar vissa avsnitt längs banan så kommer maxnivån att vara lägre än den redovisade. Antal meter av banan som alstrar de högsta ljudnivåerna vid bostäder, förskolor och skolor kommer att minska eftersom bilen befinner sig bakom en avskärmning. En sänkning av bullernivån vid fasader om 1 dB ses för 3 bostäder samt i utemiljön vid en förskola.
Resultaten visar att riktvärdena framtagna för den maximala ljudnivån från motorsport- och bilprovningsbanor vid undervisningslokaler och permanent boende måndag-lördag dagtid överskrids vid befintlig bana med som mest 7 dB. Ytterligare tre bostäder överskrider riktvärde för kvällstid, söndag och helgdagar.
Riktvärdena uppfylls för tidsperioden måndag-lördag kl 07-19 för den planerade framtida banan. En ytterligare förbättrad ljudsituation erhålls med framtagna vallar både för bostäder och förskola, dock överskrids fortfarande riktvärdet kvällstid, söndag samt helgdagar (Bullerutredning - Ny placering av testbana Barkåkra, AFRY 2026-03-26).
Undersökningar visar att PFAS förekommer i jord och grundvatten inom planområdet, vilket är kopplat till den tidigare militära verksamheten vid F10 och användning av brandsläckningsskum (Översiktlig markundersökning Barkåkra 50:3, 50:6, 50:8, Bjäre Markkonsult AB 2022-11-07). Halterna varierar inom området och föroreningsbilden är i huvudsak ytlig, med avtagande halter på djupet. Föroreningarna bedöms inte utgöra något hinder för planens genomförande, men de medför särskilda krav vid markarbeten och masshantering.
Ett genomförande av detaljplanen innebär att markarbeten kommer att utföras, vilket aktualiserar hantering av överskottsmassor som kan innehålla PFAS. Sådana massor är generellt svåra att avyttra eftersom mottagningsmöjligheterna är begränsade och transporter kan innebära både kostnader och miljöpåverkan.
Planförslaget möjliggör uppförande av bullervallar inom planområdet. Dessa kan, efter anmälan och i samråd med tillsynsmyndigheten, användas för omhändertagande av massor från planområdet med föroreningshalter och egenskaper som är lämpliga för återanvändning inom området. Genom att återanvända massorna inom planområdet minskas behovet av externa transporter samtidigt som massorna exempelvis kan kapslas in i en kontrollerad konstruktion ovan grundvattennivån nära ursprungsplatsen. Exakt vilka åtgärder som ska vidtas bör utredas vidare för att minimeras spridning från överskottsmassor i bullervallarna.
Åtgärden förutsätter att masshantering sker i enlighet med miljöbalkens bestämmelser och att erforderliga anmälningar eller tillstånd inhämtas innan arbeten påbörjas. Vid projektering ska även hänsyn tas till skydd av grundvatten samt hantering av eventuellt länshållningsvatten (Masshanteringsplan, Bjäre Markkonsult AB 2025-08-25). Markarbeten ska anmälas till tillsynsmyndigheten enligt 28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Sammantaget bedöms detaljplanen skapa förutsättningar för en kontrollerad och långsiktigt hållbar hantering av förorenade massor inom området.
Genom att testverksamheten samlas i direkt anslutning till befintlig verksamhet minskar behovet av transporter av fordon mellan fabrik och testbana. Idag sker sådana transporter via det interna gatunätet i Valhall Park och vidare mot anslutningen till väg 1710 och vidare till Ängeltoftavägen. Ett genomförande av detaljplanen innebär att dessa transporter i huvudsak kan upphöra. Sammantaget bedöms detta minska exponeringen för olycksrisker på det allmänna vägnätet och inom det interna gatunätet i området.
Den planerade testbanan är avsedd för höghastighetstester, vilket i sig innebär att verksamheten är förknippad med risk för olyckor inom anläggningen, exempelvis vid avåkning. Dessa risker är dock avgränsade till kvartersmark och berör inte allmänheten, eftersom området inte är tillgängligt för utomstående.
Vid planläggningen har hänsyn tagits till behov av säkerhetszoner och avåkningsytor. Testbanans bredd och omgivande markytor möjliggör erforderliga säkerhetsmarginaler. Dagvattenanläggningar och bullervallar placeras och utformas så att de inte utgör hinder inom nödvändiga säkerhetszoner. Sammantaget bedöms riskerna kunna hanteras inom ramen för verksamhetens interna säkerhetsarbete och planens fysiska utformning.
Planens genomförande bedöms därmed inte medföra någon ökad olycksrisk för omgivningen.
Planområdet är en del av ett större verksamhetsområde och är inte tillgängligt för allmänheten. Ett genomförande av detaljplanen innebär att mark som redan idag är avskild och utan social funktion tas i anspråk för fortsatt verksamhetsändamål. Planen bedöms därför inte medföra några direkta konsekvenser för allmänhetens tillgång till mötesplatser, rekreationsytor eller offentlig service.
Genom att testverksamheten samlas inom området minskar behovet av transporter på det interna gatunätet och anslutande vägar, vilket kan bidra till en förbättrad trafiksäkerhet inom Valhall Park. Detta kan indirekt upplevas som positivt för personer som vistas och arbetar i området.
Detaljplanen möjliggör fortsatt utveckling av befintlig verksamhet, vilket bidrar till att upprätthålla arbetstillfällen inom kommunen. Detta kan på en övergripande nivå ses som en positiv social effekt.
Planområdet är inte tillgängligt för allmänheten och saknar funktioner som används av barn och unga. Ett genomförande av detaljplanen bedöms därför inte medföra några direkta konsekvenser för barn.
Den minskade förekomsten av transporter på det allmänna vägnätet kan indirekt bidra till ökad trafiksäkerhet, vilket även är positivt ur ett barnperspektiv.
Kartan visar placering av ny testbana (grön), bilfabrik, befintlig transportsträcka (orange) och befintlig testbana (röd). Kartan visar tydligt hur närheten mellan den nya testbanan och bilfabriken kommer att innebära minskade transporter. I dagsläget transporterar fabriken bilarna som ska testat på släp mellan fabriken och befintlig testbana. Det finns idag ingen möjlighet för fabriken att testa sina fordon i anslutning till fabriken. Sträckan är ca 7,5 km lång (enkel väg) och går på det statliga vägnätet till största del (se karta). Barkåkravägen (väg 1710) är redan idag relativt hårt belastad och känslig för ytterligare trafikökningar.
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en mer sammanhållen och funktionell användning av marken i direkt anslutning till fabrikens befintliga verksamhet. Genom att skapa förutsättningar för testverksamhet inom planområdet minskar behovet av transporter via det statliga vägnätet och det enskilda inom Valhall Park. Trafikrörelserna koncentreras i stället till det avgränsade verksamhetsområdet och sker i huvudsak på tidigare flygplatsmark som inte är tillgänglig för allmänheten.
Detaljplanen innebär att alla transporter till och från befintlig testbanan kommer att försvinna. Minskade transporter är en vinst både för bilfabrikens verksamhet och för det idag hårt belastade vägnätet.
Detaljplanen bedöms därmed inte generera någon trafik till eller från området. Snarare kan en stor minskning av trafikbelastningen på anslutningen mot väg 1710 förväntas. Sammantaget bedöms planförslaget medföra en förbättrad trafiksituation i det omgivande vägnätet, särskilt vid den redan ansträngda utfarten mot Barkåkravägen.
Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte medföra något ökat behov av gång- och cykelinfrastruktur inom området, då marken även fortsättningsvis avses användas för en avgränsad och verksamhetsanknuten funktion. Planförslaget innebär ingen ny publik verksamhet och genererar inte några nya målpunkter för allmänheten.
Genom att testverksamheten kan samlas i direkt anslutning till Koenigseggs befintliga anläggning minskar behovet av interna transporter via gatunätet inom Valhall Park. Detta kan bidra till en något förbättrad trafiksäkerhet inom området, särskilt genom att potentiella konflikter mellan interna fordonstransporter och oskyddade trafikanter längs Viggenvägen, Kelliehousevägen och i anslutningen mot väg 1710 minskar. Sammantaget bedöms planförslaget inte påverka gång- och cykeltrafiken negativt, utan snarare innebära en positiv effekt ur trafiksäkerhetssynpunkt i det omgivande verksamhetsområdet.
Detaljplanen bedöms inte medföra några betydande mellankommunala konsekvenser. Planområdet är beläget inom ett befintligt verksamhetsområde och åtgärden avser en intern utveckling av redan etablerad verksamhet. Planförslaget bedöms inte påverka regional infrastruktur, kollektivtrafiksystem eller gemensamma natur- och vattenintressen i någon nämnvärd omfattning.
Genom att möjliggöra fortsatt utveckling av befintlig industriell verksamhet bidrar planen till att stärka det lokala och regionala näringslivet. Detta bedöms vara positivt ur ett övergripande arbetsmarknads- och utvecklingsperspektiv, utan att ge upphov till negativa konsekvenser för angränsande kommuner.