Konsekvenser av planens genomförande
Illustrationen visar de delar av fastigheter som övergår från kommunen till fastighetsägare (lila) och från fastighetsägare till kommunen (orange).

Fastigheter och rättigheter

Fastigheten Pilen 13 ägs av Industribyn AB. Fastigheterna Pilen 10, 11, Ängelholm 3:28 och Ängelholm 3:32 ägs av Ängelholms kommun.

Planförslaget innebär ändringar i fastighetsindelning. Del av Ängelholm 3:28, Pilen 10 och Pilen 11 (lila) överförs till fastighetsägaren. Delar av fastigheten Pilen 13 (orange) som utgörs av allmän plats i planförslaget övergår till kommunen.

Detaljplanens genomförande innebär att mark som ägs av privat fastighetsägare, Pilen 13, tas i anspråk för gata, torg och park. Kommunen har möjlighet att lösa in mark som enligt en detaljplan ska användas för allmän plats utan att avtal föreligger med fastighetsägaren. Kommunen är skyldig att förvärva den allmänna platsmarken om fastighetsägaren begär det. Ersättningen för marken bestäms enligt reglerna i expropriationslagen (1972:719) om ingen annan överenskommelse träffas. Kommunen och fastighetsägaren till Pilen 13 har för avsikt att upprätta köpekontrakt för markbyte innan detaljplanen antas.

Natur

Grönområden

Planområdet är till största del bebyggt och hårdgjort med undantag för grönytan i områdets östra del. En översiktlig inventering av vegetationen har genomförts som visar att grönytan hyser en variation av träd och buskage. En del av vegetationen behöver tas bort i samband med utbyggnad av bostäder och dagvattenmagasin. De träd och buskage som finns inom planområdet bedöms däremot inte ha några höga ekologiska värden på individnivå utan värdet finns i det samlade värdet av ett grönområde med olika arter. Grönytan som helhet har därför en viktig funktion för rekreation och dagvattenhantering och en stor del av ytan säkerställs därför som parkområde för att möjliggöra en yta för dagvattenhantering. Avsikten är att skapa en multifunktionell yta där dagvattenhantering och rekreation kan samspela.

Miljökonsekvenser

Undersökning samt ställningstagande 4 kap. 33 b § PBL (2010:900)

Kommunen har genomfört en undersökning om betydande miljöpåverkan enligt PBL 5 kap. 11 § och Miljöbalken (MB) 6 kap. 3, 6 §§ för aktuell detaljplan.

Kommunen bedömer att ett genomförande av detaljplanen inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Bedömningen har utgått från kriterierna i Miljöbedömningsförordningen (SFS 2017:966) 5 §.

Eftersom detaljplanen skulle kunna tolkas innebära att planområdet får tas i anspråk för att anlägga ”ett annat stadsbyggnadsprojekt” (i den mening som avses i 4 kap. 34 § PBL) har bedömningen avseende miljöpåverkan även utgått från Miljöbedömningsförordningen 10 § punkt 1-3 samt 11-13 §§ (”checklista 2”). Vad som utgör ”ett annat stadsbyggnadsprojekt” är dock inte närmare definierat i lagtexten.

Kommunens ställningstagande avseende bedömningen om ett genomförande av detaljplanen kan medföra betydande miljöpåverkan eller inte grundar sig bland annat på nedan:

  • Planförslaget har stöd i kommunens översiktsplan genom att området är centralt beläget och lämpar sig för förtätning med bostäder och centrumverksamhet vilket ligger i linje med gällande översiktsplan.

  • Genom att utveckla ett stadsområde nära kollektivtrafik och befintlig infrastruktur möjliggörs en effektiv markanvändning och minskad klimatpåverkan.

  • Flera åtgärder har inkluderats för att minska eventuell negativ påverkan, såsom hållbara dagvattenlösningar, sanering av markföroreningar och skydd av värdefull kulturmiljö.

  • Hållbara dagvattenlösningar, gröna tak och bevarande av grönområden stärker den biologiska mångfalden och förbättrar vattenkvaliteten i området.

  • Planförslaget bedöms inte bidra till att några miljökvalitetsnormer riskerar att inte kunna hållas.

  • Planförslaget bedöms inte ge upphov till betydande risker för människors hälsa eller för miljön till följd av allvarliga olyckor eller andra omständigheter.

  • Sammanfattningsvis bedömer kommunen att detaljplanen bidrar till en hållbar stadsutveckling utan betydande negativ miljöpåverkan.

I en sammanvägd bedömning har hänsyn tagits till enskilda omständigheter, kumulativa effekter som uppstår när flera omständigheter läggs ihop och planförslagets påverkan i förhållande till platsens känslighet. Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i Plan- och bygglagen 4 kap 34 § eller i Miljöbalken 6 kap 3, 6 §§. Någon miljöbedömning har därför inte genomförts.

Särskilt beslut om betydande miljöpåverkan

Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i Plan- och bygglagen 4 kap 34 § eller i Miljöbalken 6 kap 11 §. En miljökonsekvensbeskrivning har därför inte upprättats.

Det särskilda beslutet om betydande miljöpåverkan tas i samband med beslut om samråd.

Dagvatten

Idag består planområdet nästan uteslutande av bebyggda och asfalterade ytor. Planförslaget förväntas kunna förbättra förutsättningarna för naturlig infiltration då bostadsgårdar och allmän plats avses medföra fler genomsläppliga och gröna ytor. Detaljplanen reglerar att komplementbyggnader ska utformas med gröna tak av växtmaterial som har fördröjande effekt. Syftet med detta är att skapa förutsättningar för naturlig infiltration som bidrar till att fördröja och rena dagvattnet. Det tillskott av dagvatten som tillkommer från kommande kvartersmark kommer att fördröjas i ett öppet fördröjningsmagasin inom allmän platsmark. Tillskott av dagvatten från allmän plats avses fördröjas i regnbäddar alternativt underjordiska magasin inom allmän plats. Utflöde till allmän huvudledning för dagvatten kommer maximalt uppgå till 10 l/s/ha efter ovanstående fördröjningsåtgärder.

Det sammanlagda fördröjningsbehovet för hela planområdet beräknas vara cirka 980 m3, vilket kan fördelas mellan de olika ytorna för allmän plats.

Fördröjningsbehovet kommer utredas vidare i den förprojektering som görs inför detaljplanens nästa planbesked. Utöver att kontrollera fördröjningsbehovet kommer förprojekteringen även studera så att de ytor som krävs för fördröjning inom allmän plats säkerställs i detaljplanen.

Miljökvalitetsnormer

Nedan redovisas eventuell påverkan på de miljökvalitetsnormer som berörs av detaljplanen.

Luft

En utbyggnad enligt detaljplanen uppskattas kunna medföra en ökad alstring av trafik, vilket kan påverka luftkvaliteten. Bilbehovet för boende i planområdet förväntas däremot vara relativt lågt med tanke på områdets centrala och stationsnära läge. I dagsläget finns en del trafikalstrande verksamheter inom planområdet. Viss verksamhet kommer flytta i samband med omgestaltning av kvarteren. Eventuell trafikökning bedöms därmed inte vara så pass stor att miljökvalitetsnormerna skulle riskera att överskridas på grund av planförslaget.

Vatten

Dagvatten

Planförslaget vidtar olika åtgärder för att skapa bättre förutsättningar för rening och begränsade flöden till recipienten. Dagvatten kommer fördröjas i regnbäddar alternativt underjordiska magasin samt i ett öppet magasin som säkerställs i detaljplanen. Därefter kommer dagvattnet att ledas vidare till recipient, Rönne å. Miljökvalitetsnormerna riskerar inte att överskridas på grund av förslaget.

Spillvatten

Spillvatten från planområdet kommer att anslutas till det kommunala spillvattennätet vilket innebär att påverkan på grund- eller ytvatten av spillvatten lokalt blir obefintlig.

Renvatten

Planområdet kan anslutas till det kommunala dricksvattennätet. Detta innebär att uttag av grundvatten inte kommer att ske.

Sammantaget bedöms inte planförslagets genomförande medföra sådan påverkan på grundvattnet att miljökvalitetsnormerna inte kan hållas.

Visionsbilderna visar bevarande av Batterifabriken samt förslag på utformning av ny bebyggelse med hänsyn till befintlig bebyggelse. Batterifabriken är den lägre byggnaden till höger i översta bilden. I nedersta bilden syns den lägre Batterifabriken med matsalsbyggnaden till vänster. Observera att illustrationerna endast är förslag på utformning.

Gestaltning

Detaljplanen ska följa det planprogram som är framtaget för Stationsområdet och byggnaders utformning ska ligga i linje med de sju gestaltningsprinciper som tagits fram i samband med planprogrammet. Med dessa principer som utgångspunkt har planförslaget kompletterats med en gestaltningsutredning med fokus på kvarteret Pilen 13 med Batterifabriken (Arkitektlaget, 2025-02-17). Gestaltningsutredningen ska beaktas i planförslagets utformning men även ligga till grund för gestaltningsfrågor i bygglovsskedet.

Inom planområdet finns den gamla batterifabriken som avses bevaras. Här är det viktigt att låta historien, den lokala identiteten, bli en del av framtiden. Batterifabriken och dess omgivande struktur blir en fast central punkt där ny bebyggelse ska ta hänsyn till sin omgivning och den kulturmiljö som platsen vittnar om. Det ska finnas en tydlig koppling mellan det gamla och det nya där bebyggelsen speglar det som är specifikt för platsen och orten. Den nya bebyggelsen som tillförs området ska utformas med genomtänkta kulör- och materialval men där arkitekturen, med hänsyn till kulturmiljön, kan ha en detaljrikedom och en individualism för att skapa ett varierat kvarter. Fasaderna ska till största delen utföras i tegel, för att anknyta till omgivande bebyggelse.

Stationsområdet avses utvecklas som en tät och ordnad kvartersstad med balans, symmetri och upprepning. Ordning skapas med kvartersstruktur men inom ordningen krävs dock en viss variation i stadsrummet för att staden ska upplevas intressant. Som grund för byggnadernas gestaltning är den klassiska principen med en tredelad ordning där sockel, fasad och tak är tydligt urskiljbara och ges olika utföranden och ytskikt. Den nya bebyggelsens bottenvåningar ska markeras i förhållande till ovanliggande fasad och taklandskapet ska vara varierat där byggnaderna närmst fabriken tar upp fabrikens sadeltak medan byggnaderna mot Järnvägsgatan har indragna takvåningar. Variation sker även genom indelning av byggnadskropparna vilket säkerställs i plankartan genom bestämmelse om att fasad mot gata endast får ha samma material, färg och/eller struktur till en längd om högst 35 meter. Den uppdelade fasaden med en komposition i olika skalor gör bebyggelsen intressant och bidrar till att helheten upplevs mer småskalig. Fasadernas väl avvägda proportioner mellan de olika delarna kan bidra till en arkitektur som är estetiskt hållbar över tid.

I en tät kvartersstruktur behövs även öppna platser som torg och parker. Det centrala torget i mitten av kvarteret formas av bostadshusen som är belägna runt det och fasaderna skapar tydliga fondmotiv när man närmar sig det. Hörnen på kvarteren identifierar och ramar in området och bör ha en omsorgsfull utformning. Stadsrummets och byggnadernas utformning spelar en viktig roll för ett levande gaturum. I plankartan regleras att entréer ska orienteras mot allmän plats och vara genomgående. Planförslaget möjliggör även för verksamheter att kunna flytta ut i stadsrummet och skapa aktiva mötesplatser. Placering av målpunkter i strategiska lägen och synliggörande av verksamheter skapar förutsättningar för att öka trivsel och trygghet. Planförslaget för gatustråk som kopplar ihop området med målpunkter i och utanför planområdet. Utöver de allmänna gatustråken säkerställs även allmänt tillgängliga passager genom de större kvarteren som skapar förutsättningar för god orienterbarhet inom området.

Ett genomförande av detaljplanen bedöms stärka områdets stadsmässighet och stärka områdets utmärkande egenskaper som en central och tillgänglig del av Ängelholm. Den förtätning som planen medför stödjer områdets funktion för stadsliv och mobilitet, och förstärker på så sätt dess roll som en betydande del av Ängelholms urbana identitet​.

Volymskiss och visionsbild som visar ett förslag på utformning inom aktuellt planområde. Gul och vit bebyggelse utanför planområdet illustrerar förslag på framtida utbyggnad enligt planprogrammets vision. Observera att illustrationerna endast är ett förslag.

Stadsbild

Planområdet präglas av en låg, men utbredd, bebyggelse. Byggnadens norra delar som avses rivas är cirka två våningar. Ny bebyggelse som tillförs inom planområdet avses uppföras i 2-10 våningar där de två högsta husen har en nockhöjd om ca 31 meter. Genomförandet av planförslaget innebär således en förändring av stadsbilden. Ny bebyggelse omfamnar den gamla Batterifabriken och området kommer således bli högre, tätare och få ett mer urbant uttryck vilket ligger i linje med planprogrammets ambition för Stationsområdets utveckling. Platsen för Batterifabriken med den nya bebyggelsen kommer bli mer framträdande i Ängelholms stadsbild och kommer orientera stationsområdets norra delar.

Planprogrammet för Stationsområdet beskriver att runt 5 våningar skapar ett stadsrum i mänsklig skala som anses vara mer behagligt att vistas i. Planförslaget innehåller däremot även byggnader med fler våningar varpå den nya bebyggelsens höjder kommer avvika från planprogrammets princip gällande mänsklig skala. Höjderna på föreslagen ny bebyggelse bedöms däremot vara lämplig i förhållande till redan utbyggda, samt planerade, områden i Stationsområdet. Varierande byggnadshöjder kan även skapa en större variation i bebyggelsens uttryck och bidra till en mer dynamisk stadsbild. För att minimera påverkan på stadsbilden trappas ny bebyggelse ned i höjd mot angränsande bostadsområden genom att ha en lägre byggnadshöjd mot norr för att säkerställa att bebyggelsen utformas med hänsyn till stads- och landskapsbilden.

För att minimera påverkan på stadsbilden ytterligare bör den högre bebyggelsen få en nedtonad framtoning och ges en lätt gestaltning likt den högre, ljusa bebyggelsen inom Sockerbruksområdet strax söder om planområdet.

Skuggstudien visar solförhållandena för respektive klockslag under sommarsolstånd samt vår- och höstdagjämning.

Skuggstudie

En skuggstudie har tagits fram för att studera hur planförslaget påverkar solförhållandena för närliggande fastigheter (Arkitektlaget, 2025-02-17). Skuggstudien har utförts för vår- och höstdagjämning samt för sommarsolstånd vid tre olika tidpunkter på dygnet. Under vår- och höstdagjämningsmorgon påverkas de södra delarna av två villafastigheter norr om planområdet. Sammantaget visar studien att föreslagen ny bebyggelse kommer att ha en begränsad påverkan på närliggande fastigheters tillgång till solljus.

Riksintressen

Trafikkommunikation

Planförslaget möjliggör för en totalhöjd som överstiger 20 meter inom den hinderfria ytan varför en flyghinderanalys har tagits fram. Flyghinderanalysen visar att Luftfartsverket som sakägare av CNS utrustning inte har något att invända mot planerad etablering. Planförslaget bedöms inte heller påverka de berörda flygplatserna. Sammantaget bedöms detaljplanen inte ha någon påverkan på riksintresset. För att säkerställa att föremål inte kan uppföras högre än vad som anges i flyghinderanalysen regleras en totalhöjd om 33 meter i plankartan.

Totalförsvar

Inom påverkansområde för väderradar anses objekt högre än 45 meter inom tätbebyggt område få en inverkan på gällande riksintressen. Inom planområdet är högsta tillåtna totalhöjd reglerad till 33 meter. Planförslaget bedöms därmed inte få någon påverkan på riksintresset.

Illustrationen visar en översikt av kulturmiljön inom området och från vilka vyer fotografierna är tagna.

Kulturmiljö

I planprogrammet för Stationsområdet är intentionen att omvandla området till en mer blandad stadsbebyggelse med högre exploatering och ett större tillskott av bostäder. I den blandningen finns kvaliteter i att behålla delar av den äldre bebyggelsen och stadsstrukturen. Inom planområdet finns överlagrade historiska skikt och i utveckling av området kommer vissa skikt att få större betydelse än andra. De delar som ska vara kvar och påminna om historien är viktiga att välja väl utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv samt utifrån möjligheten att få dem att fungera i den nya bebyggelsestrukturen. Denna avvägning innebär att en del av de historiska skikten föreslås tas bort medan andra delar får möjlighet att träda fram och visa sin historia tydligare men utifrån de värden som de kan vara med och skapa för den nya bebyggelsen, det gäller både vägsträckningar och vissa byggnader inom området.

Antikvarisk förundersökning

Utredningen konstaterar att fabriksområdet har en tydlig industrihistorisk identitet och samtliga byggnader har ett samhällshistoriskt värde då de är en del av Batterifabriken. Batterifabrikens byggnader är till stor del välgestaltade och välbevarade vilket ger stora miljöskapande värden. Vägen in i området har snedtak och är kantad av välbevarade industribyggnader vilket ger en intim och förtätad industriell karaktär. Batterifabrikens byggnader är starkt identitetsskapande och efter nedläggningen har Batterifabrikens byggnader fått ett stort antal nya verksamheter. Området har sakta utvecklats till att rymma en mångfald av verksamheter varav flera är publika, vilket gör att området idag är välbesökt. Detta medför att ett stort antal Ängelholmsbor har anknytning till Batterifabriken vilket ger detta ett stort samhälls- och socialhistoriskt värde.

Utredningen konstaterar att byggnaderna, som i utredningen refereras till A, B, C och D, har stora arkitektoniska värden då de bland annat har välgestaltade fasader samt bevarade äldre fönster, dörrar och portar som anses kulturhistoriskt särskilt värdefulla enligt PBL 8 kap. 13 §. För att bibehålla dessa värden föreslår utredningen att byggnaderna ges rivningsförbud (r) med skyddsbestämmelser (q) samt varsamhetsbestämmelser (k). Med sådana bestämmelser blir underhållsåtgärder anmälningspliktiga och möjliga att följa upp.

Med utredningen som utgångspunkt har rivningsförbud samt skydds- och varsamhetsbestämmelser införts på plankartan för kontorsbyggnaden (A), huvudbyggnaden (B1) med tillhörande matsal (B2) samt den fristående verkstadsbyggnaden (C). Dessa byggnader bedöms ha ett kulturmiljövärde som del av det lokalhistoriska sammanhanget och deras lägen gör att de bjuder in till intressanta platser som skapas genom samspelet mellan byggnaderna och de gaturummen som bildas i deras närhet. Byggnad A, B1 och B2 planläggs för centrumändamål och parkeringsgarage för att möjliggöra olika användningar som kan fungera i den äldre byggnaden på dess villkor. Likaså får Byggnad C användas för centrumändamål men även bostadsändamål till viss del då planförslaget möjliggör påbyggnad och tillbyggnad.

Tre byggnader (D, E och F) föreslås rivas till förmån för ny infrastruktur och ny bostadsbebyggelse. De ligger samtliga i den nordvästra delen av planområdet. En av dessa, byggnad D, föreslogs ges rivningsförbud och exteriöra skyddsbestämmelser i den antikvariska förundersökningen. Byggnad E och F föreslogs kunna bevaras eller ersättas på sådant sätt som visades i illustrationen från Planprogrammet för Stationsområdet. Rivningen av byggnad D medför att en del av den äldre fabriken försvinner och den täta industrimiljön längs passagen minskar något i omfattning. Då byggnad D inte har lika starka arkitektoniska värden som byggnad A, B1, B2 och C och inte heller ligger synligt mot Industrigatan så medför det måttliga negativa konsekvenser för fabriksområdets kulturvärden.

Konsekvensanalys

Siktlinjer och stråk genom området är viktiga att ta hänsyn till, både befintliga och nya som skapas. Viktigt är att bibehålla gatustrukturen inne på området och särskilt gäller detta gatan som går under skärmtaket och som sedan kantas av industribyggnader på båda sidor (passagen), detta ger en förtätad industriell känsla. Passagen planläggs med prickmark samt en bestämmelse som säkerställer allmän passage för att på så sätt säkerställa ett allmänt stråk mellan allmän plats torg och allmän plats gata. Likaså är det viktigt att utveckla stråken inom kvarteret kopplat till bland annat mobilitet och VA-försörjning. VA-försörjningen är i behov av ett stråk som sträcker sig i öst-västlig riktning precis norr om byggnad B1 och byggnad C.

Det är viktigt att hänsyn tas till befintlig bebyggelse. Det är också viktigt att den nya bebyggelsen får en gestaltning som anpassas till kulturmiljön och den befintliga bebyggelsen. I Kulturmiljöutredningen med konsekvensanalys konstateras att den föreslagna exploateringen förhåller sig relativt väl till de identifierade värden och förslag som ges i den antikvariska förundersökningen. Fyra av de fem byggnader som föreslagits få rivningsförbud bevaras medan en av dessa rivs liksom två andra som inte föreslagits få rivningsförbud. Torgytan i sydväst minskas då ny bebyggelse uppförs vilket bedöms få positiva konsekvenser då passagen mellan byggnad B1 och C stärks, dels genom ny bebyggelse, dels genom att den tydligt dras fram ända till Industrigatan och då ger samma entré som tidigare.

De båda volymerna om nio våningar har studerats särskilt då de genom sin avvikande skala kan antas ge en stor påverkan på kulturvärdena (se figur nedan). Vy 1 visar byggnaderna på håll från öster med nio våningar. I vy 2 har samma vy visualiserats men med en sänkning av det östliga höghuset till tre våningar. Skillnaderna är tydliga men konsekvensen för kulturvärdena är likvärdiga, Batterifabriken är fortfarande den lägsta byggnaden och den framträder fortsatt tydligt mot Industrigatan.

Passagen mellan byggnad B1 och C har stort kulturhistoriskt värde och visualiseringar i ögonhöjd har gjorts för att studera vad olika antal våningar för det höga huset mot öster ger för påverkan i gatumiljön (vy 3 och 4, samt 5 och 6). Visualiseringar med nio våningar och tre våningar har gjorts från en siktpunkt tagen från trottoaren på östra sidan av Industrigatan och en siktpunkt inifrån området med vy mot Industrigatan. Skalförskjutningen är tydlig men konsekvenserna är likvärdiga för kulturvärdena. Gatumiljön är bibehållen och förändringen av denna kommer mer att vara beroende på vilka material som används i de nedre våningarna.

Även den norra gatan, som ansluter från Industrigatan, har ett visst kulturhistoriskt värde. Den har inte samma täthet i upplevelsen av industrimiljön som passagen har, utan är en infartsgata som ger en tydlig utblick över fabriken och matsalsbyggnaden (vy 7).

Sammanfattning

Den föreslagna exploateringen innebär både bevarande och utveckling. En utveckling enligt planförslaget medför rivning vilket alltid ger negativa konsekvenser för kulturvärden. Kulturvärdena försvagas något men flertalet byggnader bevaras och ges en ny användning vilket garanterar att de fortsatt kommer att underhållas och förstärka området.

Fabriksområdet kommer fortfarande att förmedla sig och upplevas som en arkitektoniskt, välgestaltad industrimiljö. Rivningen av Byggnad E och F medför att en del av den yngre fabriken försvinner och att fabriksområdets mäktighet minskar. De negativa konsekvenserna bedöms som ringa då Byggnad E och F är gestaltade i en betydligt enklare arkitektur och då deras huvudsakliga användning har varit som lagerbyggnader. De ligger också avskilt i stadsbilden. Avvägningen att riva delar av fabriken har bland annat gjorts mot det behov av infrastruktur som krävs inom området. Sammantaget bedöms rivningarna ha ringa negativa konsekvenser för industriområdet och stadsbilden i Ängelholm. För de byggnader som rivs bör lämpliga material tas tillvara som äldre fönster och portar, gult tegel etc. De kan med fördel återanvändas inom området vilket stärker uttrycket och ger ett lägre koldioxidavtryck.

Utredningen noterar även att förutom de fysiska uttrycken och användningen av byggnaderna för verksamheter, så är även namngivningen viktig för att förstärka och berätta om områdets historia. Idag är namnet Batterifabriken etablerat och det bör vara kvar som ett sätt att förmedla platsens historia.

Batterifabriken kan med ett bevarande tillföra identitet och historia samt äldre arkitektonisk kvalitet till ett område som i övriga delar kommer att vara nybyggt. Utöver detta så medför ett bevarande att den mångfald av verksamheter som med tiden vuxit fram i Batterifabrikens lokaler, varav flera är publika, kan fortleva vilket kan ha stort värde och vara gynnsamt för den framtida stadsdelen. Säkerställandet av passagen möjliggör att upplevelsen av den förtätade, industriella känslan kvarstår. Införande av rivningsförbud samt skydds- och varsamhetsbestämmelser för stora delar av bebyggelsen medför att hänsyn tas till identifierade kulturmiljövärden inom planområdet varpå den tillkommande exploatering ej bedöms medföra betydande miljöpåverkan på kulturmiljön.

Illustrationen visar en föreslagen utformning av planområdet samt volymstudie (ljust orange bebyggelse). Röd- samt mörkare orange bebyggelse, utanför planområdet, illustrerar förslag på framtida utbyggnad enligt planprogrammets vision. Observera att illustrationerna endast är ett förslag.

Illustrationerna visar ekvivalent- och maxbuller för befintlig gatustruktur (överst) respektive ny dragning av Järnvägsgatan (nederst).

Hälsa och säkerhet

Buller och vibrationer

Planområdet är beläget i Stationsområdet och med hänsyn till planområdets närhet till Industrigatan, järnvägen och kommande ny dragning av Järnvägsgatan har en buller- och vibrationsutredning tagits fram (WSP, 2025-02-26) med syfte att utreda hur trafikbuller och vibrationer eventuellt påverkar planområdet och planerad bebyggelse, både från väg och järnväg.

Buller

Bullerutredningen har studerat olika scenarier utifrån Stationsområdets utbyggnad. Scenario 1 som undersöker befintlig gatustruktur, där planområdet kopplar till Industrigatan i söder och Spårgatan i norr. Scenario 2 utgår från att Stationsområdet byggs ut utifrån planprogrammets intentioner där Järnvägsgatan förlängs längs med planområdets norra gräns och på så sätt möjliggör två anslutningar till Järnvägsgatan. Då pågående, och framtida, detaljplaner omkring planområdet ej har fått laga kraft bedöms buller för Pilen 13 m.fl. med utgångspunkt i scenario 1.

Trafikbullerutredningen visar att buller från spår- och vägtrafik beräknas ge upphov till ljudnivåer som överskrider riktvärdet för en del av de planerade bostäderna på området. Vid dessa delar behöver bostäders utformning och planlösning beaktas för att kunna ses som godtagbara avsteg från förordningen. I de fall man önskar större lägenheter än 35 m² i byggnadsdelar där Trafikbullerförordningens riktvärde överskrids, och kriterier för ljuddämpad sida inte beräknas kunna tillgodoses vid den minst bullerutsatta fasaden, behöver bullerskyddande åtgärder övervägas för att säkerställa att ljuddämpad sida kan erbjudas för minst hälften av bostadsrummen. Det är maximala ljudnivåer som överskrider kriterier för ljuddämpad sida vid den minst bullerutsatta fasaden. Med bullerskyddsåtgärder bedöms lägenheter >35 m2 vid fasadpartier där gällande riktvärde överskrids kunna ses som godtagbara avsteg från Trafikbullerförordningen. Bestämmelse i plankartan reglerar därför att bostäder med en ekvivalent ljudnivå vid fasad som överskrider 60 dBA och som är större än 35 m2 ska utföras med minst hälften av bostadsrummen vända mot en bullerskyddad sida med högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad respektive 70 dBA maximal ljudnivå vid fasad nattetid kl 22-06.

I scenariot att den framtida bebyggelsen inte uppförs och Järnvägsgatans förlängning inte tillkommer beräknas trafikbullerförordningens riktvärden för uteplatser inte innehållas utan åtgärder för den uteplats som befinner sig på taket av den delvis befintliga byggnaden mellan höghusen. Om den framtida bebyggelsen på fastigheterna mellan Pilen 13 och spårområdet däremot uppförs beräknas riktvärden innehållas på grund av den omgivande bebyggelsens avskärmande effekt. Ingen detaljerad studie av övriga uteplatser har utförts då exakt placering av dessa inte är känd. De spridningsberäkningar som utförts indikerar dock på att det troligen kommer finnas möjlighet att arrangera uteplatser på delar av området, förutsatt att dessa placeras med hänsyn till Trafikbullerförordningens riktvärden för uteplatser. Bestämmelse i plankartan reglerar att minst en uteplats till varje bostad eller en gemensam uteplats till bostäderna ska placeras så de uppfyller gällande riktvärde för buller med syfte att säkerställa uteplatser för boende med god ljudmiljö

Bestämmelser för att uppfylla gällande riktvärden för buller har införts i plankartan, att bullerriktvärdena innehålls följs därmed upp i bygglovsprocessen. Dimensionering av fasader, fönster, fönsterdörrar och ventiler till såväl bostäder som verksamhetslokaler bör utföras i samråd med akustiker, för att säkerställa att ljudkrav inomhus uppfylls. Samtliga åtgärder behöver, i ett senare skede, detaljprojekteras i samråd med en akustiker för att säkerställa åtgärdens effekt.

Kartan visar zonindelning samt mätpunkter.

Vibrationer

Planområdet delades in i fyra olika zoner med en mätpunkt inom respektive zon där mätningar utfördes (se figur till höger). Mätning utfördes även i en referenspunkt intill spårområdet. Bedömning mot riktvärden har utförts mot högsta uppmätta vibrationsvärde från representativ mätpunkt för respektive zon.

Resultatet från vibrationsutredningen visar att beräknade nivåer ligger mellan 0,4-0,6 mm/s inom zon 1 och 2. Detta gäller vid utförande med grundläggning platta i mark och platta på mark med bjälklagstyp veka träbjälklag. Enligt utförda beräkningar bör därför veka träbjälklag med grundkonstruktionen platta- i och på mark undvikas för bostäder, kontor eller liknande verksamhetstyper inom dessa zoner. För övriga zoner inom planområdet bedöms riktvärde kunna innehållas oavsett konstruktionstyp. Att grundläggning och byggnadsstomme ska utföras på ett sådant sätt att de klarar gällande riktvärden för vibrationer, 0,4 mm/s vägd RMS, regleras i plankartan.

Farligt gods

Föreslagen bostads- och centrumbebyggelse ligger mer än 50 meter från närmsta räl. Planområdet ligger på ett sådant avstånd från järnvägen att det inte bedöms föreligga någon risk för olyckor från järnvägen som skulle innebära åtgärdsbehov eller andra särskilda krav på utformning.  

Illustrationen visar översvämningsutbredning för flöde 340 m3/s.

Översvämning

Skyfall

Vid skyfall finns risken att dagvattennätet och fördröjningsytor i området blir överbelastade. Därför bör ny bebyggelse planeras på sådant sätt att den inte tar skada vid ett klimatkompenserat regn med minst 100 års återkomsttid. I skyfallsutredningen kontrolleras att den höjdsättningsprincip som är gjord i förprojekteringen för Järnvägsgatan och lokalgator klarar av att leda bort vattnet genom ytavrinning. Genomförd skyfallsutredning har, utifrån en modell med antagna höjder i området, simulerat hur vattnet kommer att rinna vid ett 100-årsregn. Simuleringen visar att de allmänna platserna inom planområdet leder vattnet till Järnvägsgatan varvid vattnet avrinner längs med Järnvägsgatan ut i Rönne å. Detaljplanen bedöms därmed inte ha någon negativ påverkan på upp eller nedströms belägna områden.

Vid kommande detaljprojektering är det viktigt att höjdsättning sker utifrån denna princip så att vattnet kan rinna vidare ut till Järnvägsgatan. Eventuellt upphöjda korsningar som utgör ett hinder för avrinningen måste utformas med hänsyn till att vattnet ska kunna dämma upp på gatan men rinna vidare över korsningen innan närliggande hus riskerar att skadas. För att säkerställa att ny bebyggelse inte kommer till skada ska färdigt golv vara 40 centimeter högre än lägsta höjd på gatunivå längs med byggnadens fasad. Källare tillåts uppföras lägre om de utförs vattentäta.

Extrema flöden

Detaljplanen möjliggör för flerbostadshus och radhus. Intentionerna är att tillskapa en ny stadsdel med sammanhållen bebyggelse. På grund av planområdets centrala lokalisering, nära Ängelholms järnväg och centralstation, förväntas bebyggelse kunna stå här under en lång tid framöver. Det bedöms därför vara viktigt att ta höjd för översvämningsrisker som kan ske långt fram i tiden.

Vid 200-års flödet är flödet i Rönne å 340 m3/s. Detta motsvarar medianvärdet för 200-årsflödet med en klimatfaktor på 1,35 eller ungefär 97,5-percentilen för 200-årsflödet med en klimatfaktor 1,2 med vattenstånd +2,3 m (RH2000). Det innebär att det beräknade 200-årsflödet ökas med 80–100 m3/s jämfört med den beräknade medianen. Detta bedöms vara en väl tilltagen marginal som ger en god säkerhet i bedömningen av vilka områden som är riskområden för ett 200-årsflöde i ån. Detta innebär att planområdet ej bedöms påverkas av några översvämningsrisker från Rönne å. Bedömningen är därför att platsen är lämplig för förtätning och omvandling.

Provtagning genomförd inom planområdet. Kartan visar provtagningspunkter (23TXX) och provgropsgrävningar (PG_23TXX och PG_24TXX).

Markförorening

En miljöteknisk markundersökning har genomförts och kompletterats vid ett flertal tillfällen (Tyréns, 2024-10-08). Den översiktliga miljötekniska markundersökningen har omfattat provtagning av jord, asfalt och grundvatten. Provtagning av jord och asfalt utfördes den 30–31 augusti 2023 och provtagning av grundvatten utfördes den 11 september 2023. Utifrån erhållna analysresultat för jord så bedöms marken vara begränsat påverkad av tidigare verksamheter inom fastigheten. Vid provtagning har blyhalter i nivå med riktvärdet för KM uppmätts i punkt 23T01 (0,6–0,7 m u my) i fyllningsjord. Förhöjda kvicksilvernivåer precis över riktvärdet för KM har uppmätts i naturlig jord i punkt 23T03 (0,7–1,2 m u my). Inga förhöjda halter har påträffats i jorden avseende alifater, aromater, BTEX eller PAH. I det prov som tagits ytligt i den gräsbevuxna ytan, sydöst om byggnaden, har PCB uppmätts i halter över KM.

Kompletterande provtagning, med syfte att provta i det före detta järnvägsspåret i östra delen av fastigheten, utfördes genom provgropsgrävning den 14 september 2023 och den 31 januari 2024. I de samlingsprover som tagits i samband med den kompletterande provgropsgrävningen påvisar alla tre samlingsproverna halter över MKM avseende arsenik samt ett av proven PAH-H halt över MKM. Även PAH-M bly, kadmium, kvicksilver och zink har påträffats över riktvärdet för KM. Samtliga prover som påvisat halter över KM vid den kompletterande provgropsgrävningen har tagits i det övre jordlagret i spårsträckningen. Inga förhöjda halter har påträffats i det naturliga silt-och sandlager som underlagrar de övre lagret.

Ytterligare en kompletterande undersökning utfördes den 22 augusti 2024 då jordprovtagning utfördes under bottenplattan i den före detta batterifabriken, en av de byggnader som kommer att bevaras. I de prover som tagits under bottenplattan har inga föroreningar över KM påträffats. Punkterna är placerade spridda över ytan för att representera så stor del av ytan som möjligt. Då det inte finns indikationer på förorening i någon av punkterna bedöms risken för att det skulle finnas en omfattande föroreningsutbredning under bottenplattan begränsad.

Prover som analyserats på grundvatten påvisar låga föroreningshalter avseende alifater, aromater, PAH och metaller, däremot är halterna PFAS och diuron höga. Grundvattnet i området används inte som en dricksvattenresurs och därmed bedöms risken för skadliga effekter på människor som låg.

Utförd provtagning inne på fastigheten Pilen 13 påvisar generellt låga föroreningsnivåer och de metallföroreningar som påträffas med halter strax över KM kan avgränsas och schaktas ur i samband med att markarbetena utförs. Med befintlig markanvändning bedöms riskerna för människors hälsa och miljö som små. Den kompletterande provgropsgrävningen i järnvägsspårets sträckning inne på fastigheten Ängelholm 3:28 påvisar höga föroreningshalter och skulle innebära en risk om området blir mer tillgängligt och människor skulle vistas mer frekvent inom området.

Åtgärds- och undersökningsbehov

Vid förändrad markanvändning till bostäder rekommenderas att nivån för känslig markanvändning ska underskridas. Planförslaget säkerställer därför, genom planbestämmelse, att startbesked inte får ges för ändrad markanvändning förrän markföroreningar har avhjälpts.

Kompletterande prover i anslutning till byggnadernas fasader avseende PCB bör utföras när det finns möjlighet att riva upp delar av asfalten. Vid påträffande av PCB i ytterligare punkter runt byggnaderna bör sanering av denna jord utföras innan rivning av byggnaderna utförs då det anses osannolikt att PCB påträffas under byggnaderna. I samband med att provtagningen avseende PCB görs bör även avgränsande provtagning utföras i anslutning till punkt 23T03 för att avgränsa kvicksilverhalten.

Inga prover är tagna i de byggnaderna som kommer att rivas varpå det krävs kompletterande undersökning av marken när bottenplattornas rivits.

Den mark som ligger under spåret och i anslutning till spåret inne på fastigheten Ängelholm 3:28 kommer att behöva schaktas ur vid ändrad markanvändning. Massorna klassas, utefter nu utförd undersökning, som IFA massor.

Grundvattnet ligger relativt grunt, ca 1,2-1,5 m u my, det föreligger därför en risk för att det i samband med markarbeten kan krävas hantering av schaktvatten. Grundvattnet påvisar låga föroreningshalter avseende alifater, aromater, PAH och metaller, däremot är halterna PFAS och diuron höga. Vattnet kommer därför inte kunna avledas till dagvattenledning, dike/bäck eller infiltreras utan åtgärd.

Rekommendationer

Då utförda undersökningar bygger på stickprovstagning kan det inte uteslutas att föroreningshalter kan förekomma lokalt, trots att detta inte har identifierats i denna undersökning.

I Miljöbalkens 10 avsnitt 11 § framgår att den som äger eller brukar en fastighet skall underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Efterbehandlingsåtgärder inom ett förorenat område är anmälningspliktig verksamhet. Enligt 28 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) skall en anmälan om avhjälpande åtgärder som beskriver hantering av förorenad jord och hantering av eventuellt länshållningsvatten med mera lämnas in till och godkännas av tillsynsmyndigheten innan en eventuell sanering påbörjas.

Skyddsrum

Byggnaden med skyddsrum föreslås bevaras och säkerställs med rivningsförbud varpå detaljplanen inte utgör något hinder för att skyddsrummet kan finnas kvar. Detaljplanen bedöms därmed inte ha någon påverkan på skyddsrummet.

Geoteknik

Enligt den geotekniska utredningen bedöms grundläggningsförhållandena för konstruktioner under fem (5) våningar som acceptabla för grundläggning med platta direkt på kontrollerad fyllning och naturliga jordarter. Grundläggningsförhållandena för konstruktioner över fem (5) våningar bedöms däremot som mindre goda på grund av förekommande lera. I samband med projektering behöver mer objektsspecifika geotekniska utredningar utföras inför val av grundläggningsmetod av planerad bebyggelse. Om vidare undersökningar påvisar att leran inte har tillräckligt goda egenskaper, eller om leran har för stor mäktighet, kan förstärkningsåtgärder behöva användas vid grundläggning av planerad byggnation. Förstärkningsåtgärder kan till exempel innebära pålning, kompensationsgrundläggning eller lastspridande åtgärder.

Efter att kompletterande undersökning och detaljerad sättningsberäkning har utförts kan rekommendationer avseende grundläggningsmetod ändras om det framkommer att lerans geotekniska egenskaper är tillräckligt goda för att kunna ta upp de laster som planerad byggnation genererar vid en ytlig plattgrundläggning. Det är därför av stor vikt att utreda lerans förkonsolideringstryck och lerans mäktighet för att på ett tillförlitligt sätt beräkna huruvida leran har tillräckligt goda egenskaper för att ta upp de tillskottslaster som planerad byggnation medför samt att säkerställa att leran kan belastas utan att skadliga sättningar uppstår vid byggnation.

Schakt bedöms kunna utföras med slänt under förutsättning att grundvattenytan ligger, eller är avsänkt till, minst 0,5 m under färdig schaktbottennivå. Släntlutningar för temporära schakter ovan grundvattenytan bedöms kunna sättas i lutning 1:1,5 för friktionsjord och 1:1 för lera. Schaktslänterna förutsätts att minst 1 m från släntkrön är obelastad.

Vid anläggning av hårdgjorda ytor rekommenderas ytjord med organiskt innehåll att schaktas bort innan överbyggnad utförs i syfte att minska risken för sättningar. Överbyggnader rekommenderas att dimensioneras för förekommande terrassmaterial av sand. Sanden utgörs huvudsakligen av materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1.

Grundläggning av nya ledningar inom planområdet bedöms kunna genomföras utan förstärkt ledningsbädd. Beroende på grundläggningsnivå kan temporära grundvattensänkningar erfordras för ledningsschakter.

Hydrogeologiska förhållanden

Ingen fri vattenyta har noterats vid utförda skruvprovtagningar. Grundvattennivåerna bedöms variera mellan 1,2 och 1,6 meter under markytan vilket motsvarar nivåer mellan +3,6 och +3,2 meter. Vid grundläggning nära rådande grundvattennivå ska grundvattnet successivt avsänkas till en slutlig nivå motsvarande minst 0,5 m under lägsta schaktbottennivå. Temporära grundvattensänkningar inom grunda schakter utförs lämpligen med filterförsedda pumpgropar. Tillfällig avsänkning av grundvattennivån får endast utföras om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom erforderlig pumpning, i annat fall krävs tillstånd enligt miljöbalken.

Sociala konsekvenser

De sociala konsekvenserna av förslaget bedöms som positiva. En omvandling av området kan öka tryggheten och stärka närområdets attraktion. Planförslaget möjliggör för att befintliga, och nya, verksamheter ska kunna finnas kvar på platsen och utveckla den mötesplats det är idag. Detaljplanen säkerställer även fortsatt goda förutsättningar och tillgänglighet för gång- och cykeltrafikanter att röra sig i området. Planförslaget bidrar även till att uppfylla kommunens bostadspolitiska mål om fler bostäder.

Barn

Utformningen av det offentliga rummet ska ligga i linje med samhällets åtagande gentemot Barnkonventionen. Detta handlar om att säkerställa och utveckla miljöer där barn och unga kan ges en trygg, trivsam och tillgänglig plats där de kan vistas på egna villkor. Vid genomförande av denna detaljplan är det viktigt att även barn ska kunna röra sig i området på ett tryggt sätt. Genom att säkerställa gång- och cykelvägar, samt genom planbestämmelse säkerställa allmänhetens tillgång till platsen, ökar förutsättningarna för barn och unga att själva röra sig i området. Trygga och säkra gång- och cykelvägar ökar även jämlikheten hos barn och ungdomar då det skapar en självständighet att själv kunna ta sig till och från målpunkter utan att behöva bli skjutsade med bil.

Jämlikhet

Planområdet ska utformas på ett sådant sätt att det blir tillgängligt även för personer med nedsatt rörelseförmåga.

Illustrationen visar tänkta trafikrörelser inom planområdet. Bil- samt gång- och cykeltrafik (orange streckad linje) samt GC-koppling (gul streckad linje).

Trafik

Motortrafik

Inom processen med Stationsområdets utveckling planeras en ny gatustruktur där många av gatorna inom Stationsområdet har/ska omvandlas till lokalgator med bland annat gång- och cykelväg, gatuparkering samt raingardens. De större trafikflödena ska huvudsakligen matas längs med Järnvägsgatan, Havsbadsvägen och Industrigatan. För att undvika gena bilresor genom stationsområdets bostadskvarter ska kvartersgatorna utformas så att en låg hastighet hålls

Nya lokalgator planeras inom planområdet med angöring till Industrigatan i söder samt till en ny lokalgata på Pilen 10 och 11, väster om Pilen 13 (förlängning av Hantverkaregatan). Nordväst om planområdet pågår ett planarbete för att möjliggöra för en gata som kopplar ihop Industrigatan och Havsbadsgatan, även kallad Järnvägsgatans förlängning. Planområdet avses ansluta till denna via två angöringar i norr.

Planförslaget möjliggör även för en breddning av Industrigatan för att eventuellt inrymma separerad gång- och cykelväg samt grönska. En förprojektering för den allmänna platsen kommer att genomföras inför nästa planskede med syfte att bland annat studera omfattning och utformning av gatorna.

Gång- och cykeltrafik

Inom planområdet planeras lokalgator som avses utformas så att trafiksäkra gaturum möjliggörs med fokus på gång- och cykeltrafik.

Parkering

Parkeringsstrategin för Stationsområdet innehåller en parkeringsnorm som är beräknad utifrån behovet av bil- och cykelplatser i förhållande till bruttoarean (BTA). Inom planområdet finns idag cirka 110 bilparkeringsplatser som används av befintliga verksamheter och som avses finnas kvar under tiden som området byggs ut. Planförslaget möjliggör även för att bygga cirka 32 000 m2 BTA bostäder, vilket innebär att det tillkommer cirka 270 bilparkeringsplatser och cirka 900 cykelplatser. 15% av det totala behovet av bilparkering för bostäderna får finnas inom den egna fastigheten, övriga ska parkera i mobilitetshus inom Stationsområdet. För att tillgodose det totala parkeringsbehovet som ny bebyggelse inom Stationsområdet medför ska tre mobilitetshus uppföras mellan järnvägen och Järnvägsgatan.

Planförslaget möjliggör för att del av Batterifabriken, som idag används för verksamheter, ianspråktas för parkeringsgarage för bil- och cykel. Garaget bedöms rymma ca 70 bilplatser och 480 cykelplatser. In- och utfart för garaget avses placeras på Batterifabrikens nordvästra sida. Det är viktigt att garaget är tydligt markerat och att relevanta skyltar och vägmarkeringar placeras på ett sådant sätt att det blir enkelt att uppfatta för bilister och oskyddade trafikanter. Övriga cykelplatser fördelas inom respektive kvarter. Parkering för rörelsehindrade ska placeras på lämplig plats i anslutning till bostäder och verksamheter.