Kommunala planeringsdokument

Översiktsplan

I gällande översiktsplan för Ängelholms kommun, ÖP 2035, är planområdet utpekat som omvandlingsområde och nytt större bostadsområde. I översiktsplanen innefattar omvandlingsområden områden där det finns befintliga verksamheter som har förutsättningar att utvecklas till exempelvis blandstad med bostäder, verksamheter och service. Nya större bostadsområden innefattar områden som är lokaliserade i de större tätorterna där det redan finns befintlig infrastruktur samt tillgång till offentlig service, handel samt grön- och rekreationsområden. Att dra nytta av dessa förutsättningar är positivt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Detaljplanen möjliggör för bostadsbebyggelse med inslag av centrumverksamhet och är beläget med närhet till kollektivtrafik, service, handel samt grön- och rekreationsområden. Detaljplanen bedöms därmed vara förenlig med ÖP 2035.

Planprogram

Planområdet ingår i ett planprogram för Stationsområdet. Planprogrammet godkändes av kommunfullmäktige 2017-10-30 och ska ligga som grund för fortsatt detaljplanering inom Stationsområdet.

Målet är att utveckla Stationsområdet till en attraktiv stadsdel med stadsmässig bebyggelse. Intentionen är att skapa ett smidigt, säkert och tydligt resecentrum kring Ängelholms centralstation, att stärka stadsdelens övergripande gatu- och grönstruktur för att öka tillgängligheten i området samt att förbättra och förtydliga kopplingen mellan stad och hav. Området ska utvecklas med sikte på hållbar utveckling.

Programmet har bland annat konkretiserat ett antal principer och målsättningar som ska beaktas i kommande planering. Grönstrukturen ska kopplas samman och inbjuda till utevistelse, aktivitet och rekreation. För att uppnå detta krävs att även privata bostadsgårdar utformas med fokus på det gröna. För att ytterligare förstärka en sammanhängande grönstruktur kan fickparker och gröna mötesplatser anläggas ut mot gata. Hållbara dagvattenlösningar eftersträvas och på kvartersmark kan bland annat reducering av hårdgjorda ytor, gröna tak och vattengenomsläppliga beläggningar bidra till detta.

I planprogrammet beskrivs även sju principer för utformning och gestaltning som ska beaktas i kommande planläggning av Stationsområdet. Principerna är; ordning, variation, mänsklig skala, lokal identitet, täthet - öppenhet, orienterbarhet – smitvägar samt levande gaturum. För att skapa en attraktiv stadsmiljö i området har ett gestaltningsprogram för Stationsområdet tagits fram.

Kopplat till planprogrammet har även en värdeplan med tillhörande handlingsplan, Hållbar stadsdel Stationsområdet, tagits fram. Värdeplanen redogör för den gemensamma målbilden kring hållbar utveckling och handlingsplanen syftar till att säkerställa att den inriktning som anges i värdeplanen och planprogrammet genomförs i praktiken. I samband med planprogrammet togs det även fram en parkeringsstrategi för Stationsområdet. Parkeringsstrategin redogör för hur parkeringsfrågan i området ska lösas och innehåller en parkeringsnorm.

Detaljplan

Planområdet är detaljplanelagt sedan tidigare och omfattas av detaljplanerna B 105, B 111, B 134, B 141, B 158 samt B 171. Gällande detaljplaner medger bland annat industri, kontor, lager, område för industrispår och gata. Berörda detaljplaner har ingen kvarvarande genomförandetid.

Tomtindelning

Planområdet berör även tomtindelningarna 1182K-C280 och 1182K-C163. Gällande tomtindelningsplaner som berörs av planförslaget avses upphävas för de delar som berörs av planförslaget med syfte att möjliggöra framtida fastighetsreglering. För resterande del av fastigheterna fortsätter tomtindelningen att gälla som tidigare.

Planbesked

Ansökan om planbesked inkom från Industribyn Ängelholm AB den 14 oktober 2022. Ansökan avsåg planläggning för centrumändamål och bostäder i form av flerbostadshus. Ansökan angav målsättningen att utveckla fastigheten med bostadskvarter integrerad med service. Kommunstyrelsen beslutade om positivt planbesked den 18 januari 2023 § 19 och gav Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att pröva planläggning för området.

Hälsa och säkerhet

Buller och vibrationer

Buller

Enligt gällande riktvärden för bostäder bör buller från spårtrafik och vägar inte överskrida:

• 60 dBA ekvivalent ljudnivå vi den bostadsbyggnads fasad, och

• 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. Maximalnivån vid uteplats bör inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl 06 – 22.

Om riktvärdet för ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad ändå överskrids bör minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasad och minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids nattetid vid fasad.

För en bostad om högst 35 m² gäller i stället att 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad inte bör överskridas. Riktvärden för uteplats gäller även för små lägenheter.

Om 70 dBA maximal ljudnivå på uteplats ändå överskrids får den göra det högst fem gånger per timme under perioden kl. 06-22 och då med högst 10 dB.

Vibrationer

De vägledande riktvärden för komfortvibrationer som anges gäller endast bostäder då det inte finns några riktvärden eller rekommendationer för byggnader som inhyser kontor, centrumverksamhet, parkering eller andra liknande verksamheter.

Den nuvarande standarden redovisar inte störningströskel utan redovisar istället väckningströskel under sömn från tågtrafik (figur 6, tabell 1), varpå även vägledning från tidigare standard redovisas (figur 6, tabell 2). Den äldre standarden redovisar riktvärden för måttlig och sannolik störning oavsett byggnadstyp. Standarden beskriver dock att riktvärdena ska bedömas mindre skarpt för kontorsbyggnader än för bostäder.

Risk för översvämning

Skyfall

En skyfallsutredning (Sweco, 2021-09-06) har tagits fram för Stationsområdet. Vid stora regn riskerar dagvattennätet och fördröjningsytor i området att bli överbelastade. En dagvattenutredning för Stationsområdet (Griab, 2017-09-27), samt en förprojektering av Järnvägsgatan (Atkins, 2021-04-07), har översiktligt studerat hur en sådan situation kan hanteras. Vid skyfall, i storleken 100-årsregn, ska den nya Järnvägsgatan fungera som ett avledande stråk för vatten från anslutande gator och kvartersmark.

Extrema flöden

Stationsområdet är relativt flackt och Rönne å ligger, som närmst, 250 meter från planområdet. Beräknat högsta flöde (BHF) för Rönne å har tidigare beräknats av SMHI till 623 m³/s. Utifrån uträknat BHF togs en frekvensanalys fram som visar att den uppskattade återkomsttiden för detta flöde är i storleksordningen 200 000 000 år. Resultat från modellen har använts för att analysera hur översvämningsutbredning och vattendjup längs Rönne å ser ut vid olika kombinationer av flöden och vattenstånd. En Planeringsriktlinje vid översvämningsrisk i Rönne å (KS 2021/483, 2023-04-25) har tagits fram för att underlätta kommunens hantering av översvämningsrisk vid planering av ny bebyggelse. I planeringsriktlinjen har kommunen tagit ställning till att det, vid planläggning av förtätnings- och omvandlingsprojekt i Ängelholms stad, är rimligt att planera för en lägre nivå än BHF. Planeringsriktlinjen har identifierat ett 200-årsflöde med säkerhetsmarginal som bedöms vara en lämplig utgångspunkt för fysisk planering.

Markförorening

En historisk inventering har tagits fram avseende fastigheten Pilen 13 samt delar av intilliggande fastigheterna Ängelholm 3:28, Pilen 10 och Pilen 11 (Tyréns, 2023-08-25). Syftet med den historiska inventeringen var att utreda eventuell risk för förorening inom, eller i direkt anslutning till, fastigheterna. Tidigare markundersökningar och saneringsåtgärder framkom i utredningen.

På fastigheten Pilen 13 har det tidigare bedrivits verksamhet med torrbatteritillverkning mellan cirka år 1951–1983 (riskklass 3, EBH-portalen). I verksamheten förekom användning av metaller i tillverkningsprocessen. Föroreningar i form av bly, zink, koppar och kvicksilver skulle kunna förekomma i omgivande mark. Inom delar av byggnaden tillhörande batterifabriken har det tidigare påträffats damm innehållande tungmetaller och tjärasfalt i golv. Det kan inte uteslutas att tjärasfalt innehållande PAH:er förekommer i andra delar av byggnaden eller i omgivande mark och vatten. PAH:er kan också ha spridits till följd av att tjära hanterats inom verksamheten. PCB kan även påträffas i mark kring äldre byggnader.

Inom fastigheten har det även funnits en nedgrävd oljetank och två cisterner innehållande eldningsolja placerade utomhus på fastigheten. Om oljetanken eller cisternerna läckt kan det finnas spår av BTEX, aromater och alifater i mark och grundvatten. I verksamhetens verkstäder kan det också ha använts olika oljor, smörjmedel etc. som kan ha gett upphov till spill. Det kan därför förekomma föroreningar i jord och grundvatten i form av alifater, aromater, BTEX, PAH:er och metaller. Inom fastigheten kan det eventuellt även förekomma fyllnadsmassor som bedöms kunna innehålla PAH:er och metaller. Detta är även föroreningar som kan förekomma i ytlig jord på grund av diffus föroreningsbelastning från till exempel trafik eller från andra källor via luft.

På fastigheten Pilen 10 har det förekommit upplag av bland annat asfaltskross samt avfall i form av tryckimpregnerat virke. Det ska även ha förekommit en pumpstation för drivmedel med två nedgrävda cisterner samt ytterligare två cisterner. En pumpstation ska ha förekommit inom Pilen 11 tillsammans med ett par byggnader som troligtvis använts för bilvård. Vid en undersökning inom fastigheterna påträffades halter av arsenik, alifater, aromater och PAH i jord över Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). I samband med undersökningen påträffades även förhöjda halter av metaller och PAH-H i grundvattnet. Det kan därför inte uteslutas att föroreningar i form av metaller, alifater, aromater och PAH:er, spridits från området in till Pilen 13.

Inom del av fastigheten Ängelholm 3:28, väst och nordväst om Pilen 13, har det tidigare funnits järnvägsspår. Delar av spåren finns kvar idag. Järnvägstypiska föroreningar utgörs bland annat av arsenik, koppar, krom, bly och PAH. I samband med utförda undersökningar inom f.d. järnvägsområdet påträffades förhöjda halter av metaller och PAH:er i jord och mycket höga halter av bekämpningsmedel i grundvattnet. Föroreningar i form av bekämpningsmedel kan förekomma i grundvattnet vid Pilen 13 till följd av före detta järnväg.

Markradon

Det har visat sig att inom vissa områden i Ängelholms kommun som tidigare är bedömda som lågriskområden har det uppmätts förhöjda värden. Generellt gäller att man inte kan utesluta förhöjd risk för markradon lokalt.

Markradonmätning har utförts inom den geotekniska utredningen (Tyréns, 2023-12-07). Mätningarna påvisar halter mellan 4,5 och 5,4 kBq/m³. Utifrån uppmätta värden bedöms marken tillhöra lågriskmark. Enligt Boverkets rekommendationer för klassning av mark ur radonsynpunkt utgör mark, där radonhalt understiger 10 kBq/m³, lågriskmark.

Åtgärder för att klara tillåten radonhalt inne i byggnader utförs vid projektering av nybyggnation. Byggnader där människor stadigvarande vistas ska med hänsyn till radon utföras med grundläggning i enlighet med Boverkets byggregler. Radonhalten i inomhusluft får inte överstiga 200 Bq/m3. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger den som skall bygga.

Kulturmiljö

Länsstyrelsen kulturmiljöprogram

Planområdet ingår i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram som särskilt värdefull kulturmiljö. Området är Ängelholms stad och i motiv för bevarande nämns järnvägsmiljön och Kronoparken som har viss bäring på Stationsområdet men inte specifikt på Batterifabriken.

Ängelholms bevaringsprogram

Byggnaderna inom planområdet är inte utpekade i Ängelholms kommuns bevaringsprogram.

Bevaringsprogrammet uppger däremot området kring järnvägsstationen vilket beskrivs som väl sammanhållet. Området är utpekat som klass I, vilket innebär att miljön är oersättlig. Planområdet är inte direkt angränsande till det utpekade kulturmiljöområdet och bedöms därmed inte påverka kulturmiljön.

I bevaringsprogrammet är även bostadsområdet, som är beläget strax öster om planområdet, utpekat som värdefull kulturmiljö. Bostadsområdet utgörs av putsade tvåplansvillor uppförda på 1940-talet och är väl sammanhållet och enhetligt utformat. Många av villorna är utpekade som klass II, vilket innebär byggnad av stort kulturhistoriskt eller miljömässigt värde.

Kulturmiljöutredning

En antikvarisk förundersökning har utförts för batterifabriken på fastigheten Pilen 13 (WSP, 2023-11-28). I slutet av 1800-talet, början av 1900-talet, inleddes industrietableringen i det vi idag kallar för Stationsområdet där Sockerbruket och andelsslakteriet var först ut. Batterifabriken startade i början av 1950-talet och under 1960-talet var industrietableringarna som störst i området. Av industrihistorien så är sockerbruket och andelsslakteriet rivna och ersatta med flerbostadshus. Batterifabriken lades ner i början av 1980-talet. Ett flertal mindre industribyggnader finns kvar längs Nybrovägen men de flesta är ombyggda vilket gör att områdets industriella karaktär till stor del upprätthålls av Batterifabrikens välbevarade byggnader.

Batterifabrikens första byggnader ritades av stadsarkitekten Arne Lindström under 1950-talet och de senare ritade han tillsammans med Bengt Ernehag. Arne Lindström ritade under 1950-talet flera industribyggnader och samtliga kännetecknas av att vara välgestaltade i en tidstypisk formrik stil. Utmärkande drag är tegelfasaderna med hårdbrända stenar, rullskift samt inslag av klinker och natursten. Ett annat utmärkande drag är varierande takformer med lanterniner, platta tak och sneda pulpettak. Entréer och matsalsbyggnad accentueras med särskild fönstersättning, exklusiva dörrar och natursten. Även de senare byggnaderna har sina gavelfasader i gult tegel vilket ger en prägel åt området. Sammantaget ger detta ett högt arkitektoniskt värde.

En kompletterande kulturmiljöutredning med konsekvensanalys har tagits fram efterhand som planförslagets utformning har bearbetats (WSP, 2025-01-30) med syfte att analysera hur planförslaget förhåller sig till de identifierade kulturvärdena och vilka eventuella konsekvenser de medför.

Fornlämningar

Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Påträffas fornlämningar i samband med markarbeten skall dessa, i enlighet med Kulturmiljölagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Fornlämningar kan synas som härdrester, stenpackningar eller mörka färgningar i jorden.

Fysisk miljö

Områdets historia

Området där den f.d. Batterifabriken ligger idag var tidigare en del av den s.k. Västra Kronoplanteringen, en sandflyktsplantering från 1700-talet. I slutet av 1800-talet inleddes industrietableringen i närområdet och Batterifabriken växte successivt fram under 1950- och 1960-talet.

Befintlig bebyggelsemiljö

Planområdet utgörs i huvudsak av verksamhetsbebyggelse i en till två våningar. Byggnaderna har olika karaktär med varierande form, fasadmaterial och takutformning. Bebyggelsen uppfördes under 1950- och 60-talet men har med tiden byggts om och till för att anpassas till de verksamheter som bedrivs på platsen idag.

Byggnad A uppfördes då Batterifabriken etablerades år 1951 och utgjorde reception och kontor. Byggnaden har rött sadeltak, gul tegelfasad och påminner om en större villa. Entrén utgörs av en större port med runda fönster och vindsvåningen är inredd vilket resulterat i sju indragna takkupor med takfallsfönster mot gatan.

Byggnad B1 uppfördes även den år 1951 och utgjorde hela produktionen. Idag har byggnaden förändrats interiört och inrymmer olika verksamheter. Byggnadens lanterniner, fönsterband med ursprungliga fönster samt portar är till stor del bevarade, likaså den gula tegelfasaden där murverket är variationsrikt med hårdbrända stenar. En matsal (B2) byggdes till år 1958 och har sedan dess fått ny användning. Den är gestaltad med avfasade hörn och är uppglasad med fönster som uppåt avslutas med gavelmotiv samt rullskift. Mellan fönstren skjuter fasadteglet ut och bildar lisener. I förlängningen av byggnad B1 uppfördes byggnad D mellan år 1959–60 för bland annat laboratorium och lager. Den var inledningsvis fristående från byggnad B1 men de byggdes samman år 1961. Stilen och konstruktionen skiljer sig från de tidigare byggnaderna då ytterväggarna utgörs av en betongram och liggande lättbetongelement, åt två håll är fasaderna fortfarande i gult tegel.

Mellan år 1964–65 uppfördes byggnad C för verkstad och kontor. Byggnaden har en betongstomme med långsidornas ytterväggar i lättbetongelement samt inslag av gult tegel medan gavlarna är helt i gult tegel. Idag har Friskis och Svettis verksamhet i byggnad C samt i byggnad F. Byggnad F uppfördes som lagerbyggnad år 1967 och är den modernaste byggnaden inom före detta Batterifabriken. Fasaduttrycket skiljer sig delvis från övrig bebyggelse med liggande betongelement med undantag från gavlar helt i gult tegel.

Mellan år 1966–67 uppfördes sedan byggnad E och F för bland annat fabrik och lager. Byggnad E har en starkt rationaliserad konstruktion och repetitiv gestaltning. De båda långsidorna utgörs i nederdel av liggande lättbetongelement och över dessa finns fönsterband med identiska fönsterstorlekar. Fasaden mot norr däremot är helt sluten och i gult tegel. Byggnad F är den modernaste byggnaden inom f.d. batterifabriken och här förändras fasaduttrycket ytterligare då betongramens indelning av fasaden försvinner. Däremot bibehölls uttrycket med gavlar helt i gult tegel.

Lek och rekreation

Planområdet innehåller inga ytor för lek eller rekreation i dagsläget. Föreslagen ny bostadsbebyggelse avser ha bostadsgårdar som skapar vistelseytor för mötesplatser och lek. Öster om planområdet finns ett mindre skogsstråk som i huvudsak används för närrekreation. Skogstråket är ett viktigt grönt inslag i närmiljön och kopplas samman med andra grönområden i Stationsområdet. En stor del av grönytan i den östra delen av planområdet avses bevaras och kan med fördel utformas på ett sätt som sammankopplar det befintliga grönstråket. I övrigt ligger planområdet nära Kronoskogen, Järnvägsparken och Rönne å som har stora ytor för lek och rekreation. Cirka 200 meter söder om planområdet planeras en mindre park att anläggas vilken är tänkt som en stadsdelspark för Stationsområdet. Parken ska inrymma lekplats samt ytor för blomsterplantering.