Allmän platsmark
Med allmän plats menas ett område som är avsett för ett gemensamt behov. Kommunen ska i en detaljplan reglera vilka områden som ska vara allmän plats. En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet och får till skillnad från kvartersmark inte stängas av för allmänheten. En allmän plats kan till exempel vara en gata, ett torg eller en park. Nedan redogörs motiven till reglering av den allmänna platsmarken.
Användningsbestämmelser
PARK - Park. Motiv: Bekräftar och säkerställer befintliga grönområden, samt säkerställer dess skötsel i enlighet med 4 kap. 7 § PBL. Detta stämmer även med detaljplanens syfte att ta tillvara på områdets gröna värden. Stöd för regleringen är bland annat 2 kap. 7 §, 3-4 p. PBL, att det vid planläggning ska tas hänsyn till behovet av att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse finns parker och andra grönområden, samt lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse. Parkremsan i nordost syftar även till att skapa distans mellan ny bebyggelse och befintligt bostadshus på fastigheten Vejby 246:26, samt säkerställa tillgängligheten till grönområdet från Åkerbärsvägen.
GATA1 - Lokalgata. Motiv: Krävs för angöring till nya bostäder. Stöd för regleringen är enligt 4 kap. 4 § PBL, att användningen gata ska tillämpas för områden avsedda främst för trafik inom en ort eller för trafik som har sitt mål vid gatan.
Egenskapsbestämmelser
Fördröjning1 - Fördröjningsmagasin för dagvatten med en volym av minst 67 kubikmeter ska finnas. Motiv: Bestämmelsen syftar till att säkerställa omhändertagande av dagvatten inom planområdet. Stöd för regleringen är hantering av miljökvalitetsnormer enligt 2 kap. 10 § PBL.
Kvartersmark
Kvartersmark är mark som främst är avsedd för bebyggelse för enskilt ändamål eller allmänna verksamheter. Kommunen ska i detaljplan alltid ange användningen av kvartersmark. Användning av kvartersmark kan till exempel vara bostäder, detaljhandel eller industri. Nedan redogörs motiven till reglering av kvartersmarken.
Användningsbestämmelser
B1 - Radhus, parhus eller kedjehus. Motiv: Bestämmelsen grundar sig i nationella mål om bostadsbrist och lokala mål i bostadsförsörjningsprogram. Området bedöms vara lämpligt för förtätning med hänsyn till hushållning med mark enligt 3 kap. 1 § PBL då området redan är ianspråktaget och ligger mitt i ett bostadsområde med redan utbyggd infrastruktur. Stöd för regleringen är även enligt 5 kap. 2 § PBL som säger att användningen bostäder ska tillämpas för områden för olika former av boende av varaktig karaktär.
Egenskapsbestämmelser
Begränsning av markens utnyttjande
Prickmark (1) - Marken får inte förses med byggnad. Motiv: Krävs för att hindra att bebyggelse ska hamna för nära gatan och förhindra sikt.
Prickmark (2) - Marken får inte förses med byggnad. Motiv: Krävs för att hindra att bebyggelse ska hamna för nära gatan och förhindra sikt. Syftar även till att säkerställa yta för parkering.
Prickmark (3) - Marken får inte förses med byggnad. Motiv: Syftar till att säkerställa ett gångstråk mellan ny gata och grönområdet i öst.
Prickmark (4) - Marken får inte förses med byggnad. Motiv: Syftar till att skapa avstånd mellan ny bostadsbebyggelse och befintlig fastighet i nordost, samt säkerställa parkstråkets tillgänglighet.
Korsmark - Marken får endast förses med komplementbyggnad. Motiv: Regleringen sker i de delar av planområdet där huvudbyggnad inte bedöms lämplig att placera, men där det går bra att uppföra exempelvis förråd och växthus tillhörande huvudbyggnaden. Motivet är att nya huvudbyggnader inte ska komma för nära befintlig bebyggelse och parkmark. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan. Detta stämmer även med detaljplanens syfte att ta hänsyn till omgivande bebyggelse.
Utnyttjandegrad
e1 - Största byggnadsarea är 35 % av fastighetsarean inom användningsområdet. Motiv: Bestämmelsen grundar sig i vad som bedöms vara en lämplig exploateringsgrad i förhållande till platsen och dess omgivning. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
e2 - Största byggnadsarea är 30 % av fastighetsarean inom användningsområdet. Motiv: Bestämmelsen grundar sig i vad som bedöms vara en lämplig exploateringsgrad i förhållande till platsen och dess omgivning. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
Höjd på byggnadsverk
h2 - Högsta nockhöjd på komplementbyggnader inom användningsområdet är 4,5 meter. Motiv: Bestämmelsen reglerar en lägre nockhöjd för komplementbyggnader för att säkerställa att komplementbyggnader underordnar sig huvudbyggnaden, vilket bidrar till bättre orienterbarhet och följer områdets karaktär. Då komplementbyggnader får placeras närmre fastighetsgräns bedöms det även som lämpligt att tillåta en lägre höjd än vad som medges för huvudbyggnader. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
Höjd på byggnadsverk
h1 - Högsta nockhöjd är 8,5 meter. Motiv: Höjden bedöms lämplig i förhållande till omgivningen och vad som tidigare funnits på platsen. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
Takvinkel
o1 - Takutformning på huvudbyggnad ska vara sadeltak med en takvinkel om i huvudsak mellan 20-45 grader. Motiv: Takvinkeln regleras tillsammans med nockhöjd för att säkerställa en utformning som beaktar områdets historik, karaktär och landskapsbild. Sadeltak är något som präglar omgivande bebyggelse samt den gård som tidigare fanns på platsen. Bestämmelsen ligger således även i linje med detaljplanens syfte att förhålla sig till omgivande bebyggelse. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
Placering
p1 - Huvudbyggnad ska placeras med gavel/kortsida mot gata inom planområdet. Motiv: Syftet med bestämmelsen är att husen ska placeras enligt framtaget gestaltningsförslag. Gavel/kortsida mot gata bedöms bidra till att ny bostadsbebyggelse kan upplevas mer småskalig och med en mer varierad fasad. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.