Röd markering visar inom vilket område bestämmelserna Gata och Gata1 gäller.Allmän platsmark
Med allmän plats menas ett område som är avsett för ett gemensamt behov. Kommunen ska i en detaljplan reglera vilka områden som ska vara allmän plats. En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet och får till skillnad från kvartersmark inte stängas av för allmänheten. En allmän plats kan till exempel vara en gata, ett torg eller en park. Nedan redogörs motiven till reglering av den allmänna platsmarken.
Användningsbestämmelser
GATA - Gata. Motiv: Krävs för angöring till nya bostäder. Reglering sker med stöd i 4 kap. 4 § PBL, att användningen gata ska tillämpas för områden avsedda främst för trafik inom en ort eller för att trafik som har sitt mål vid gatan. Reglering sker med stöd i 4 kap. 5 § 3 p. att kommunen får bestämma användningen av allmänna platser.
GATA1 - Gågata. Motiv: Krävs för att få plats med erforderliga funktioner på gågatan. Reglering sker med stöd i 4 kap. 4 § PBL, att användningen gata ska tillämpas för områden avsedda främst för trafik inom en ort eller för att trafik som har sitt mål vid gatan. Reglering sker med stöd i 4 kap. 5 § 2 p. att kommunen får bestämma användningen av allmänna platser.
Röd markering visar inom vilket område bestämmelserna B och C1 gäller.Kvartersmark
Kvartersmark är mark som främst är avsedd för bebyggelse för enskilt ändamål eller allmänna verksamheter. Kommunen ska i detaljplan alltid ange användningen av kvartersmark. Användning av kvartersmark kan till exempel vara bostäder, detaljhandel eller industri. Nedan redogörs motiven till reglering av kvartersmarken.
Användningsbestämmelser
B - Bostäder. Motiv: Bestämmelsen grundar sig i nationella mål om bostadsbrist och lokala mål i bostadsförsörjningsplanen samt planprogrammet för Stationsområdet. Området ska vara lämpligt för förtätning med hänsyn till hushållning med mark enligt 3 kap 1 § PBL. Området är ianspråktaget och ligger mitt i ett utvecklingsområde med delvist utbyggd infrastruktur. Reglering sker med stöd i 4 kap. 5 § 3 p. att kommunen får bestämma användningen av kvartersmark.
C1 - Centrum. Får endast placeras mot GATA - Motiv: Bestämmelsen bekräftar centrumfunktioner inom planområdet. Bestämmelsen medger kombinationer av olika verksamheter som handel, service, tillfällig vistelse, samlingslokaler och andra jämförliga verksamheter som behöver ligga centralt eller vara lätta att nå. Inom Stationsområdet är det viktigt att det finns ett brett utbud av service, som kompletterar flerbostadens funktion. Detta kan i huvudsak innefatta mindre butiker, café och restauranger. Reglering sker med stöd i 4 kap. 5 § 3 p. att kommunen får bestämma användningen av kvartersmark.
Röda markeringar visar inom vilka områden bestämmelserna om prickmark och korsmark gäller.Egenskapsbestämmelser för kvartersmark
Begränsning av markens utnyttjande
Prickmark (1) - Marken får inte förses med byggnad. Motiv: Krävs för att hindra att bebyggelse ska hamna för nära gata och förhindra sikt.
Prickmark (2) - Marken får inte förses med byggnad. Motiv: Krävs för att hindra att bebyggelse ska hamna för nära gata och förhindra sikt.
Prickmark (3) - Marken får inte förses med byggnad. Motiv: Krävs för att hindra att bebyggelse ska hamna för nära gata och förhindra sikt.
Prickmark (4) - Marken får inte förses med byggnad. Motiv: Krävs för att hindra att bebyggelse ska hamna för nära gata och förhindra sikt.
Korsmark - Marken får endast förses med komplementbyggnad med en högsta nockhöjd om 4,5 meter. Motiv: Regleringen sker i de delar av planområdet där huvudbyggnad inte bedöms lämpligt att placera, men där det går bra att uppföra exempelvis förråd och växthus tillhörande huvudbyggnaden. Motivet är att nya huvudbyggnader inte ska komma för nära befintlig bebyggelse och parkmark. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan. Detta stämmer även med detaljplanens syfte att ta hänsyn till omgivande bebyggelse.
Röda markeringar visar inom vilka områden bestämmelserna om byggnaders användning, höjd på byggnadsverk och utnyttjandegrad gäller.Byggnaders användning
s1 - Byggnadens totala bottenvåning ska användas för centrum om minst 80 m2. Motiv: Verksamheter i bottenvåningar är en av målsättningarna för Stationsområdet och ska möjliggöras för. Regleringen ligger i linje med planprogrammets intentioner för Stationsområdet. Regleringen sker med stöd i 2 kap 6 § PBL, att bebyggelsen ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
Stängsel, utfart och annan utgång
Utfartsförbud. Motiv: Utfartsförbud har lagts i gräns till parkeringen för fastigheten för attt säkerställa att det inte tillförs några nya utfarter till Dobelegatan. Regleringen sker med stöd i 4 kap 9 § PBL, att kommunen får bestämma om stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser.
Höjd på byggnadsverk
h1 - Högsta nockhöjd är 19 meter. Motiv: Höjden bedöms lämplig i förhållande till omgivningen och intentionerna enligt planprogrammet för Stationsområdet. Regleringen sker med stöd i 2 kap 6 § PBL, att bebyggelsen ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
h2 - Högsta totalhöjd är 20 meter. Motiv: Höjden bedöms lämplig i förhållande till omgivningen och intentionerna enligt planprogrammet för Stationsområdet. Regleringen sker med stöd i 2 kap 6 § PBL, att bebyggelsen ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
Utnyttjandegrad
e1 - Största byggnadsarea är 1700 m2. Därutöver medges överglasad innergård, överbyggnad till underjordiskt garage, loftgångar, fristående hisschakt, fristående trapphus och komplementbyggnad med en högsta nockhöjd om 4,5 meter. Motiv:
Begränsningen av den största byggnadsarean till 1700 m2 syftar till att säkerställa att byggnadens omfattning harmonierar med omgivningen och planprogrammets intentioner för Stationsområdet. Genom att tillåta vissa kompletterande strukturer och funktioner, såsom överglasade innergårdar och fristående hisschakt, ges utrymme för flexibilitet och anpassning samtidigt som en enhetlig och estetiskt tilltalande helhet upprätthålls. Denna reglering stöds av 2 kap 6 § PBL, vilken betonar vikten av att bebyggelsen utformas med respekt för landskapsbilden och för att skapa en harmonisk helhet i området.
Röda markeringar visar inom vilka områden bestämmelserna om utförande och utformning gäller.Utförande
b1 - Entré för centrumändamål ska placeras mot gata. Motiv: Entréers anordning mot gatan anses bidra till en levande och dynamisk stadsmiljö enligt det fastställda planprogrammet för Sockerbruksområdet. Regleringen ligger i linje med planprogrammets intentioner för Stationsområdet. Regleringen sker med stöd i 2 kap 6 § PBL, att bebyggelsen ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan. eller 4 kap 16 § PBL, att kommunen får bestämma utformning av byggnadsverk.
Utformning
f1 - Byggnadens samlade fasad som vetter ut mot allmän plats ska utgöras av tegel om minst 80 % exklusive glasparti. Motiv: Reglering om att fasaden som vetter ut mot allmän plats i huvudsak bör utgöras av tegel motiveras av närområdets karaktär, där tegelmaterial präglar omgivningen. Regleringen grundar sig på att skapa en arkitektonisk enhetlighet och harmoni med närområdet, vilket sker med stöd i 2 kap 6 § PBL, att bebyggelsen ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
f2 - Balkong får inte kraga ut över prickmark. Motiv: Regleringen syftar till att skapa en öppnare och mer rymlig upplevelse mellan fasadlivet och den allmänna platsen. Regleringen sker med stöd i 4 kap 16 § PBL, att kommunen får bestämma utformning av byggnadsverk.
f3 - Komplementbyggnader och tekniska anläggningar ska utformas med vegetationstak av sedum eller annat växtmaterial med liknande egenskaper. Motiv: Regleringen syftar till att skapa en öppnare och mer rymlig upplevelse mellan fasadlivet och den allmänna platsen. Regleringen sker med stöd i 4 kap 16 § PBL, att kommunen får bestämma utformning av byggnadsverk.
f4 - Fasad som vetter ut mot allmän plats ska i huvudsak utgöras av tegel och/eller trä. Motiv: Reglering om att fasaden som vetter ut mot allmän plats i huvudsak bör utgöras av tegel och/eller trä ligger i linje med planprogrammets intentioner för Stationsområdet. Regleringen grundar sig på att skapa en arkitektonisk enhetlighet och harmoni med närområdet, vilket sker med stöd i 2 kap 6 § PBL, att bebyggelsen ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
Röda markeringar visar inom vilka områden de sekundära bestämmelserna om höjd, placering och takvinkel gäller.Sekundära egenskapsbestämmelser för kvartersmark
Höjd på Byggnadsverk
h3 - Högsta nockhöjd är 17 meter. Motiv: Höjden bedöms lämplig i förhållande till omgivningen och intentionerna enligt planprogrammet för Stationsområdet. Regleringen sker med stöd i 2 kap 6 § PBL, att bebyggelsen ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
h4 - Högsta totalhöjd är 17 meter. Motiv: Höjden bedöms lämplig i förhållande till omgivningen och intentionerna enligt planprogrammet för Stationsområdet. Regleringen sker med stöd i 2 kap 6 § PBL, att bebyggelsen ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
h5 - Högsta totalhöjd är 18 meter. Motiv: Höjden bedöms lämplig i förhållande till omgivningen och intentionerna enligt planprogrammet för Stationsområdet. Regleringen sker med stöd i 2 kap 6 § PBL, att bebyggelsen ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
Placering
p1 - Huvudbyggnadens längsta fasad ska placeras i direkt anslutning mot förgårdsmark. Motiv: Regleringen syftar till att säkra kvartersstrukturen vilket stämmer överens med planprogrammets intentioner för Stationsområdet. Regleringen sker med stöd i 2 kap 6 § PBL, att bebyggelsen ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
Takvinkel
o1 - Minsta takvinkel är 10 grader. Motiv: Takvinkeln regleras tillsammans med nockhöjd för att säkerställa en utformning som beaktar områdets historisk, karaktär och landskapsbild. Sadeltak är något som präglar omgivande bebyggelse. Bestämmelsen ligger således även i linje med detaljplanens syfte att förhålla sig till omgivande bebyggelse. Regleringen sker med stöd i 2 kap 6 § PBL, att bebyggelsen ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
Röda markeringar visar inom vilka områden de sekundära bestämmelserna om utformning och utförande gäller.Utformning
f5 - Tak och fasad ska utgöras av genomskinligt glas. Gäller ej hisschakt, trapphus, komplementbyggnad eller överbyggnad till underjordiskt garage. Motiv:
Kravet på att tak och fasad ska utgöras av genomskinligt glas, med undantag för hisschakt, trapphus, komplementbyggnad och överbyggnad till underjordiskt garage, syftar till att berika variation och främja sociala värden för ökad användning av innergården. Genom att stödja dessa sociala värden skapas en mer levande och trivsam miljö som uppmuntrar till ökad användning av innergården som en central plats för gemenskap och rekreation. Regleringen sker med stöd i 4 kap 16 § PBL, att kommunen får bestämma utformning av byggnadsverk.
f6 - Loftgångar, fristående hisschakt och fristående trapphus tillåts enbart om f5 genomförs. Motiv: Kravet på att loftgångar, fristående hisschakt och fristående trapphus endast tillåts om f5 genomförs är avsett att säkerställa att innergården förblir attraktiv. Regleringen sker med stöd i 2 kap 6 § PBL, att bebyggelsen ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
f7 - Indragen bottenvåning med en fri höjd om minst 3,3 meter alternativt arkad med en fri höjd om minst 3,3 meter. Bottenvåningens fasad som vetter ut mot allmän plats ska utgöras av sten. Motiv: Bestämmelsen syftar till att skapa utrymme och känsla av öppenhet mellan gatan och byggnadens fasad för en trevlig miljö för gångtrafikanter. Kravet på att bottenvåningens fasad mot allmän plats ska utgöras av sten syftar till att skapa en visuellt robust och hållbar fasad som bidrar till stadens karaktär och identitet. Stenfasaden på bottenvåningen syftar till att stärka stadens arkitektoniska karaktär. Regleringen sker med stöd i 2 kap 6 § PBL, att bebyggelsen ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
Utförande
b2 - Huvudentré ska placeras mot gata. Motiv: Huvudentréers anordning mot gatan anses bidra till en levande och dynamisk stadsmiljö för Stationsområde. Regleringen ligger i linje med planprogrammets intentioner för Stationsområdet. Regleringen sker med stöd i 2 kap 6 § PBL, att bebyggelsen ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan. eller 4 kap 16 § PBL, att kommunen får bestämma utformning av byggnadsverk.
Röd markering visar inom vilket område bestämmelserna om skydd, utformning, utförande och villkor gäller.Egenskapsbestämmelser för all kvartersmark
Skydd mot störningar
För bostäder ska färdigt golv vara minst 40 cm högre än lägsta höjd på gatunivå längs med byggnadens fasad. Entréer till trapphus och entréer till lokaler får ligga lägre. Källare eller underjordiskt garage tillåts uppföras lägre om de utförs vattentäta. Motiv: Regleringen av lägsta golvnivå och möjligheten till undantag för vissa delar av byggnaden sker i enlighet med PBL 4 kap. 12 § 1 punkten, som ger kommunen befogenhet att bestämma skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion. Genom att hänvisa till denna lagparagraf understryks att bestämmelsen är i linje med övergripande kommunala mål för att säkerställa en hållbar och säker bebyggelse i området.
För bostäder ska grundläggning och byggnadsstomme utföras på ett sådant sätt att de klarar gällande riktvärde för vibrationer, upp till 0,4 mm/s vägd RMS. Motiv: Regleringen är utformad med hänsyn till områdets närhet till järnvägen. Bestämmelsen syftar till att minimera störningar och hälsorisker för boende genom att begränsa vibrationer till acceptabla nivåer. Regleringen sker med stöd i 4 kap 12 § 2 p PBL, att kommunen får bestämma skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen.
En uteplats ska utformas så att gällande riktvärde för trafikbuller innehålls. Motiv: Regleringen sker med hänsyn till närheten till järnvägen, vilket innebär ökad risk för störningar från buller. Bestämmelsen syftar till att minimera störningar och hälsorisker för boende genom att begränsa vibrationer till acceptabla nivåer. Regleringen sker med stöd i 4 kap 12 § 2 p PBL, att kommunen får bestämma skyddsåtgärder för att motverka störningar från omgivningen.
Utformning
Indelning av byggnadskroppar ska ske genom variation i kulör. Motiv: Reglering gäller för hela området och syftar till att skapa en estetiskt varierad och harmonisk stadsbild, i linje med närområdets karaktär. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, som betonar att bebyggelsen bör utformas med hänsyn till platsens karaktär.
Utförande
Om byggnad utförs med träbjälklag får angiven nock-/totalhöjd överskridas med motsvarande höjd om 25 cm per bjälklagsplan. Motiv: Åtgärden syftar till att möjliggöra för hållbara konstruktioner genom att möjliggöra för användning av träbjälklag. Detta stöder planprogrammets intentioner om att främja miljömässigt hållbara byggnadsmetoder och bidrar till att skapa en mer ekologiskt hållbar stadsmiljö. Regleringen sker med stöd i 4 kap 16 § PBL, att kommunen får bestämma utformning av byggnadsverk.
Villkor för startbesked
Startbesked får inte ges för ändrad markanvändning förrän markföroreningen har avhjälpts. Motiv: Regleringen är utformad med hänsyn till markföroreningar som har påträffats inom planområdet. Bestämmelsen syftar till att minimera hälsorisker för boende genom att begränsa exponeringen för markföroreningar till acceptabla nivåer. Regleringen sker med stöd av PBL 4 kap. 12 § 1 punkten, att kommunen får bestämma skyddsåtgärder för att motverka markföroreningar från omgivningen.