Motiv till detaljplanens regleringar
Röd streckad linje visar vilket område som är planlagt som allmän platsmark i plankartan.

Allmän platsmark

Med allmän plats menas ett område som är avsett för ett gemensamt behov. Kommunen ska i en detaljplan reglera vilka områden som ska vara allmän plats. En allmän plats får inte mer än tillfälligtvis upplåtas för en enskild verksamhet och får till skillnad från kvartersmark inte stängas av för allmänheten. En allmän plats kan till exempel vara en gata, ett torg eller en park. Nedan redogörs motiven till reglering av den allmänna platsmarken.

Användningsbestämmelser

PARK - park.

Motiv: Syftet med användningen park är delvis för att skapa avstånd till befintlig gård på andra sidan Älvdalsgatan, men även för att möjliggöra för en översvämningsyta och dagvattenfördröjning som behöver vara allmän platsmark. Bestämmelsen ligger således i linje med detaljplanens syfte att säkerställa att risken för översvämning kan hanteras, samt att ta hänsyn till angränsande bebyggelse/kulturmiljö.

Egenskapsbestämmelser

Utformning av allmän plats

Översvämningsyta/dagvatten1 - Översvämningsyta/dagvatten.

Motiv: Bestämmelsen syftar till att säkerställa omhändertagande av skyfall och dagvatten inom planområdet. Bestämmelsen ligger i linje med detaljplanens syfte att säkerställa att risken för översvämning kan hanteras. Stöd för regleringen är hantering av miljökvalitetsnormer enligt 2 kap. 10 § PBL, samt skydd mot störningar enligt 4 kap. 12 § PBL.

gc-väg1 - Gång- och cykelväg.

Motiv: Bestämmelsen syftar till att möjliggöra för en framtida gång- och cykelväg längs med del av Älvdalsgatan för att stärka gång- och cykelstråket mellan västra och östra Ängelholm. Detta ligger även i linje med detaljplanens syfte.

Röd streckad linje visar vilket område som är planlagt som kvartersmark i plankartan.

Kvartersmark

Kvartersmark är mark som främst är avsedd för bebyggelse för enskilt ändamål eller allmänna verksamheter. Kommunen ska i detaljplan alltid ange användningen av kvartersmark. Användning av kvartersmark kan till exempel vara bostäder, detaljhandel eller industri. Nedan redogörs motiven till reglering av kvartersmarken.

Användningsbestämmelser

Z - Verksamheter.

Motiv: Användningen verksamheter ska tillämpas för områden för service, lager, tillverkning med tillhörande försäljning, partihandel och annan jämförlig verksamhet med begränsad omgivningspåverkan. Även komplement till verksamheten ingår i användningen. Bestämmelsen syftar till att området ska kunna användas för verksamheter med begränsad omgivningspåverkan, till exempel lokaler för serviceverksamheter, tillverkning, lager och verkstäder. Även verksamheter med behov av lokaler för material eller utrustning så som el- och byggföretag eller företag som erbjuder hushållsnära tjänster ingår. Stöd för regleringen är enligt 5 kap 21 § PBL.

Egenskapsbestämmelser

Begränsning av markens utnyttjande

Prickmark - Marken får inte förses med byggnad.

Motiv: Bestämmelsen syftar till att säkerställa yta för rinnväg, vilket ligger i linje med detaljplanens syfte att säkerställa att risken för översvämning kan hanteras.

Korsmark - Marken får endast förses med komplementbyggnad.

Motiv: Bestämmelsen syftar till att trygga en yta för översvämning vid skyfall, vilket ligger i linje med detaljplanens syfte att säkerställa att risken för översvämning kan hanteras.

Höjd på byggnadsverk

h1 - Högsta nockhöjd är 10 meter. En högsta nockhöjd om 12 meter får uppföras för maximalt 10 % av möjlig total byggnadsarea.

Motiv: Bestämmelsen grundar sig i vad som anses vara en lämplig högsta nockhöjd inom området i förhållande till platsen och dess omgivning, samt utifrån verksamhetens behov. Nockhöjd reglerar höjden på den högsta delen av en byggnads yttertak. Delar som sticker upp över taket som skorstenar och ventilationstrummor räknas inte in. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.

h2 - Högsta nockhöjd är 4 meter.

Motiv: Bestämmelsen syftar till att reglera höjden på komplementbyggnad. En nockhöjd om 4 meter bedöms vara lämpligt för eventuell carport eller liknande. Bestämmelsen bidrar även till att ny bebyggelse trappas ner mot gården i norr. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.

Skydd mot störningar

m1 - Rinnväg för ytvatten ska finnas. Rinnvägen ska utformas och höjdsättas så att ytvatten rinner mot allmän plats/översvämningsyta.

Motiv: Bestämmelsen syftar till att säkerställa omhändertagande av skyfall inom planområdet med omnejd. Bestämmelsen ligger således i linje med detaljplanens syfte att säkerställa att risken för översvämning kan hanteras. Stöd för regleringen är skydd mot störningar enligt 4 kap. 12 § PBL.

Utnyttjandegrad

e1 - Största byggnadsarea är 50 % av fastighetsarean inom egenskapsområdet. (Begränsas av användningsgräns).

Motiv: Bestämmelsen grundar sig i vad som bedöms vara en lämplig exploateringsgrad i förhållande till platsen och dess omgivning. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.

Utformning

f1 - Särskild omsorg avseende volymbehandling, materialval och färgsättning ska läggas vid byggnadernas arkitektoniska utseende och utformning.

f2 - Skylt ska ingå i byggnadens fasad och placeras inom byggnadens silhuett. Takskyltning medges inte. Skyltpyloner får inte överstiga högsta nockhöjd.

Motiv: På grund av planområdets läge med närhet till öppet slättlandskap, värdefull kulturmiljö samt dess exponerade läge vid en av tätortens entréer bedöms bebyggelsens gestaltning vara viktig. Bestämmelserna syftar därför till att främja en högre kvalitet gällande den arkitektoniska utformningen. Detta ligger även i linje med detaljplanens syfte att ta hänsyn till angränsande bebyggelse/kulturmiljö. Regleringen sker med stöd i PBL 2 kap 6§, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.

f3 - Byggnad ska trappa ner i volym mot norr.

Motiv: Bestämmelsen syfte är att säkerställa en utformning som beaktar den gård norr om planområdet som bedöms hysa kulturmiljövärden. Detta ligger således i linje med detaljplanens syfte att ta hänsyn till angränsande bebyggelse/kulturmiljö. Regleringen sker med stöd i PBL 2 kap 6§, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.

Utförande

b1 - Marken ska höjdsättas så att den ligger lägre än lägsta höjd på allmän gata, samt så att ytvatten rinner mot allmän plats/översvämningsyta i norr.

b2 - Komplementbyggnad ska tåla tillfällig översvämning upp till minst 20 cm.

Motiv: Bestämmelserna möjliggör att ytan får en multifunktionell funktion där vatten kan bli stående vid skyfall. B1 säkerställer även att vattnet i första hand rinner ut på avsatta översvämningsytor i stället för på gatan. Bestämmelserna ligger i linje med detaljplanens syfte att säkerställa att risken för översvämning kan hanteras. Stöd för regleringen är skydd mot störningar enligt 4 kap. 12 § PBL.

b3 - För ny bebyggelse ska färdigt golv vara minst 20 cm högre än lägsta höjd på allmän gata längs med byggnadens fasad.

Motiv: Bestämmelsen säkerställer att ny bebyggelse inte hamnar för lågt i förhållande till gata i syfte att skydda mot översvämning. Detta ligger i linje med detaljplanens syfte att säkerställa att risken för översvämning kan hanteras. Stöd för regleringen är skydd mot störningar enligt 4 kap. 12 § PBL.

Villkor för startbesked

a1 - Startbesked får inte ges för ny byggnation förrän översvämningsyta har kommit till stånd.

Motiv: Bestämmelsen syftar till att säkerställa att översvämningsyta är anordnade innan byggnation påbörjas. Detta för att undvika risk för skada på ny eller befintlig omgivande bebyggelse vid ett skyfall. Bestämmelsen ligger således i linje med detaljplanens syfte att säkerställa att risken för översvämning kan hanteras. Stöd för regleringen är utifrån skydd mot störningar enligt 4 kap. 12 § PBL.