Röd markering visar inom vilket område bestämmelserna B, E1, utformning samt villkor för startbesked gäller.Kvartersmark
Kvartersmark är mark som främst är avsedd för bebyggelse för enskilt ändamål eller allmänna verksamheter. Kommunen ska i detaljplan alltid ange användningen av kvartersmark. Användning av kvartersmark kan till exempel vara bostäder, detaljhandel eller industri. Nedan redogörs motiven till reglering av kvartersmarken.
Användningsbestämmelser
B - Bostäder
Motiv: Bestämmelsen grundar sig i nationella mål om bostadsbrist och lokala mål i bostadsförsörjningsprogram. Området bedöms vara lämpligt för förtätning med hänsyn till hushållning med mark enligt 3 kap. 1 § PBL då området redan är ianspråktaget, planlagt för bostäder och ligger i ett bostadsområde med redan utbyggd infrastruktur. Stöd för regleringen är även enligt 5 kap. 2 § PBL som säger att användningen bostäder ska tillämpas för områden för olika former av boende av varaktig karaktär.
E1 - Transformatorstation
Motiv: Användningen Tekniska anläggningar används för områden för tekniskt ändamål. Även komplement till den tekniska anläggningen ingår i användningen. Användningen är här preciserad till transformatorstation och används för att bekräfta den befintliga transformatorstationen inom området. Stöd för regleringen är enligt 5 kap 5 § PBL.
Egenskapsbestämmelser
Utformning
Komplementbyggnader ska utformas med vegetationsklädda tak av sedum eller annat växtmaterial med liknande egenskaper
Motiv: Bestämmelsen grundar sig i vad som bedöms vara ett lämpligt material för komplementbyggnaders tak. Syftet med bestämmelsen är delvis ur ett estetiskt perspektiv men även för att taken ska kunna fördröja dagvatten. Regleringen sker med stöd i 7 kap 9 § PBL, att området ska ha ett visst gestaltningsmässigt uttryck samt hantering av miljökvalitetsnormer enligt 2 kap. 10 § PBL.
Villkor för startbesked
Startbesked får inte ges för uppförande av bebyggelse förrän åtgärd mot markförorening (motsvarande känslig markanvändning, KM) har kommit till stånd.
Motiv: Bestämmelsen reglerar att markföroreningar inom området ska avhjälpas innan startbesked för uppförande av bebyggelse får ges. Regleringen sker med stöd i 7 kap 22 § PBL, att markens lämplighet för bebyggande ska säkerställas genom att en markförorening ska avhjälpas.
Röda markeringar visar inom vilka områden respektive bestämmelser om prickmark gäller.Egenskapsbestämmelser
Begränsning av markens utnyttjande
Prickmark (1) - Marken får inte förses med byggnad
Motiv: Prickmarken i detaljplanens södra del krävs för att hindra att bebyggelse ska hamna för nära befintliga bostäder i söder.
Prickmark (2) - Marken får inte förses med byggnad
Motiv: Prickmarken i dessa delar del krävs för att hindra att bebyggelse ska hamna för nära fastigheterna Blåhaken 4 och 5.
Prickmark (3) - Marken får inte förses med byggnad
Motiv: Prickmarken i dessa delar del krävs för att hindra att bebyggelse ska hamna för nära Polisgatan samt gång- och cykelvägen i norr.
Röd markering visar inom vilket område bestämmelser om höjd på byggnadsverk, placering samt utnyttjandegrad gäller.Höjd på byggnadsverk
h1 - Högsta nockhöjd är 10 meter
Motiv: Bestämmelsen grundar sig i vad som anses vara en lämplig högsta nockhöjd inom området i förhållande till platsen och dess omgivning. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
h2 - Högsta nockhöjd för komplementbyggnad är 4 meter
Motiv: Bestämmelsen grundar sig i vad som anses vara en lämplig högsta nockhöjd för komplementbyggnader inom området för bostäderna i förhållande till platsen och dess omgivning. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
Placering
p1 - Huvudbyggnad ska placeras minst 4.5 meter från fastighetsgräns och komplementbyggnad ska placeras minst 2 meter från fastighetsgräns. Gäller endast friliggande en- och tvåbostadshus.
Motiv: Bestämmelsen grundar sig i vad som anses vara en lämplig placering för friliggande en- och tvåbostadshus inom området, i förhållande till platsen och dess omgivning. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
Utnyttjandegrad
e1 - Största byggnadsarea för flerbostadshus, radhus, parhus och kedjehus är 60% av fastighetsarean inom egenskapsområdet. Gäller endast om fastigheten är större än 170 m2.
Motiv: Bestämmelsen grundar sig i vad som bedöms vara en lämplig exploateringsgrad för flerbostadshus, radhus, parhus och kedjehus i förhållande till platsen och dess omgivning. Preciseringen gällande fastighetsstorlek innebär att området inte får en orimligt hög exploateringsgrad om området inte avstyckas i flera mindre fastigheter och i stället blir en enda fastighet. 60% exploateringsgrad motsvarar 665 m2. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
e2 - Största byggnadsarea för flerbostadshus, radhus, parhus och kedjehus är 80% av fastighetsarean inom egenskapsområdet. Gäller endast om fastigheten är mindre än 170 m2.
Motiv: Bestämmelsen grundar sig i vad som bedöms vara en lämplig exploateringsgrad för flerbostadshus, radhus, parhus och kedjehus i förhållande till platsen och dess omgivning. Preciseringen gällande fastighetsstorlek innebär att det aktuella planförslaget med sju radhus går att genomföra även om området avstyckas i flera mindre fastigheter. 80% exploateringsgrad motsvarar 887 m2. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
e3 - Största byggnadsarea för friliggande en- och tvåbostadshus är 30% av fastighetsarean inom egenskapsområdet
Motiv: Bestämmelsen grundar sig i vad som bedöms vara en lämplig exploateringsgrad för friliggande en- och tvåbostadshus i förhållande till platsen och dess omgivning. 30% exploateringsgrad motsvarar 332 m2. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
Röd markering visar inom vilket område bestämmelser om korsmark, höjd på byggnadsverk, utnyttjandegrad, utförande samt ändrad lovplikt gäller.Begränsning av markens utnyttjande
Korsmark - Marken får endast förses med komplementbyggnad
Motiv: Regleringen sker i de delar av planområdet där huvudbyggnad inte bedöms lämplig att placera, men där det går bra att uppföra exempelvis carport, miljöhus eller gemensamhetslokal. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan. Detta stämmer även med detaljplanens syfte att ta hänsyn till omgivande bebyggelse.
Höjd på byggnadsverk
h3 - Högsta nockhöjd är 4 meter
Motiv: Bestämmelsen grundar sig i vad som anses vara en lämplig högsta nockhöjd för komplementbyggnader inom området som är förlagt med kryssmark, i förhållande till platsen och dess omgivning. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
h4 - Högsta totalhöjd är 3 meter
Motiv: Bestämmelsen grundar sig i vad som anses vara en lämplig högsta totalhöjd inom området E1, i förhållande till platsen och dess omgivning. Bestämmelsen reglerar höjd på uppstickande delar ovan takkonstruktion, till exempel antenner eller master. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
Utnyttjandegrad
e4 - Största byggnadsarea är 50% av fastighetsarean inom egenskapsområdet
Motiv: Bestämmelsen grundar sig i vad som bedöms vara en lämplig exploateringsgrad inom området förlagt med korsmark, i förhållande till platsen och dess omgivning. Regleringen sker med stöd i 2 kap. 6 § PBL, att bebyggelse ska utformas med hänsyn till landskapsbilden och en god helhetsverkan.
Utförande
b1 - Marken ska vara genomsläpplig
Motiv: Bestämmelsen krävs för att reglera markens genomsläpplighet kopplat till dagvattenhanteringen inom planområdet. Regleringen sker med stöd i 7 kap 10 § PBL, att bestämmelser om utförande ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsteknik och markens genomsläpplighet.
b2 - Minst 50% av markens ska vara genomsläpplig
Motiv: Bestämmelsen krävs för att reglera markens genomsläpplighet kopplat till dagvattenhanteringen inom planområdet. Regleringen sker med stöd i 7 kap 10 § PBL, att bestämmelser om utförande ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsteknik och markens genomsläpplighet samt hantering av miljökvalitetsnormer enligt 2 kap. 10 § PBL och skydd mot störningar enligt 4 kap. 12 § PBL.
Ändrad lovplikt
a1 - Marklov krävs även för förändringar som påverkar markens genomsläpplighet
Motiv: Bestämmelsen krävs för att säkerställa att markens genomsläpplighet inte försämras. För att kontrollera att bestämmelserna om genomsläpplighet följs kombineras dessa med denna bestämmelse om utökad marklovsplikt. Regleringen sker med stöd i 7 kap 10 § PBL, att bestämmelser om utförande ska tillämpas på kvartersmark för att reglera byggnadsteknik och markens genomsläpplighet samt hantering av miljökvalitetsnormer enligt 2 kap. 10 § PBL och skydd mot störningar enligt 4 kap. 12 § PBL.